Lyckliga gatan - Anna-Lena Löfgren Übersetzung ins Englische

Lyckliga gatan

Minnena kommer så ofta till mig
Nu är alla borta, jag fattar det ej
Borta är huset där murgrönan klängde
Borta är grinden där vi stod och hängde

Lyckliga gata du, som varje dag hörde vårt glam
En gång fanns rosor här där nu en stad fort växer fram

Lyckliga gatan du finns inte mer
Du har försvunnit med hela kvarter
Tystnat har leken, tystnat har sången
Högt över marken svävar betongen
När jag kom åter var allt så förändrat
Trampat och skövlat, fördärvat och skändat

Skall mellan dessa höga hus en dag stiga en sång
Lika förunderlig och skön som den vi hört en gång?

Ja, allt är borta och det är bara så
Ändå så vill jag nog inte förstå
Att min idyll som ju alla vill glömma
Nu är en dröm som jag en gång fått drömma
Allting är borta, huset och linden
Och mina vänner skingrats för vinden

Lyckliga gata, det är tiden som här dragit fram
Du fått ge vika nu för asfalt och för makadam

Lyckliga gatan du finns inte mer
Du har försvunnit med hela kvarter
Tystnat har leken, tystnat har sången
Högt över marken svävar betongen
När jag kom åter var allt så förändrat
Trampat och skövlat, fördärvat och skändat

Skall mellan dessa höga hus en dag stiga en sång
Lika förunderlig och skön som den vi hört en gång?

Happy Street

Memories come to me so often
Now everyone is gone, I don't understand
Gone is the house where the ivy climbed
Gone is the gate where we used to linger

Happy street, you who heard our laughter every day
Once there were roses here where now a city quickly grows

Happy street, you are no more
You have disappeared with the whole block
Silenced is the play, silenced is the song
High above the ground the concrete soars
When I returned everything was so changed
Trampled and ravaged, ruined and desecrated

Will a song one day rise between these tall buildings
As wondrous and beautiful as the one we once heard?

Yes, everything is gone and that's just the way it is
Yet I still don't want to understand
That my idyll, which everyone wants to forget
Is now a dream I once had
Everything is gone, the house and the linden tree
And my friends scattered by the wind

Happy street, it's time that has passed here
You had to give way now to asphalt and macadam

Happy street, you are no more
You have disappeared with the whole block
Silenced is the play, silenced is the song
High above the ground the concrete soars
When I returned everything was so changed
Trampled and ravaged, ruined and desecrated

Will a song one day rise between these tall buildings
As wondrous and beautiful as the one we once heard?