Lyrics and translation Anni-Frid Lyngstad - Liv på Mars?

Liv på Mars?

Det är grått, det är sent och tyst
För en flicka som ingen kysst
Sen en gryning för länge sen
Ingen vet när det händer igen
Nu går hon genom stan, stannar så
Och hon köper biljett, en blå
Till det landet där drömmar väcks
Ljuset på biografen släcks
Men den filmen är seg och trist
Som den var när hon såg den sist
Hon kan varje sen utantill
Ser hjältinnan som kysser sin hjälte
Tårarna som rinner
Stelnar i en stumps sista bild
En sån fruktansvärd film
Hon går genom staden
Tittar upp mot rymden
Raden utav bleka stjärnors ljus
Som står högt över mörka hus
Finns det liv på mars?
Och från ett glömskans kalejdoskop
Helt utan saknad och enslig gråt
Går hon sakta, så sakta hem
Till sin vardag, nio till fem
Som en skepnad bland många fler
Men blir det aldrig nånting mer
Någonting riktigt rart och snällt
Som i den dröm som gavs i kväll
Men den filmen är seg och trist
Som den var när hon såg den sist
Hon kan varje sen utantill
Ser hjältinnan som kysser sin hjälte
Tårarna som rinner
Stelnar i en stumps sista bild
En sån fruktansvärd film
Hon går genom staden
Tittar upp mot rymden
Raden utav bleka stjärnors ljus
Som står högt över mörka hus
Finns det liv på mars?

Is There Life on Mars?

It's gray, it's late and quiet
For a girl that nobody has kissed
Not since one dawn a long time ago
Nobody knows when that will happen again
Now she walks through the city and stops
And she buys a ticket, a blue one
To that land where dreams can be born
In the cinema, the lights go out
But that film is slow and sad
Like it was when she saw it last
She knows every scene by heart
Watches the heroine who kisses her hero
The tears that flow
Freeze in a stump's last frame
Oh, such a terrible film
She walks through the city
Looks up at the sky
A line of pale stars
That stands high above the dark houses
Is there life on Mars?
And from a kaleidoscope of forgotten dreams
Without any longing or lonely cries
She walks slowly, so slowly home
To her everyday life, nine to five
Like a figure among many others
But will it never be more
Something really nice and kind
Like in the dream that was given tonight
But that film is slow and sad
Like it was when she saw it last
She knows every scene by heart
Watches the heroine who kisses her hero
The tears that flow
Freeze in a stump's last frame
Oh, such a terrible film
She walks through the city
Looks up at the sky
A line of pale stars
That stands high above the dark houses
Is there life on Mars?