Lyrics and translation Cornelis Vreeswijk - Elisabeth

Elisabeth

Elisabeth, varför är dina ögon våta?
En vacker flicka bör mycket sällan gråta.
För det gör ögat skumt. Din vackra hand blir kall
Var gång du gråta skall. Och det är dumt.

Släpp ned ditt långa hår och låt din sorg bortfara.
Den kärlek som man får kan mycket sällan vara.
För det är kärleks lott. Den kommer och den far.
Men hjärtat har man kvar. Och det är gott.

Elisabeth, sov sött och dröm om sånt som varar.
Din mamma verkar trött och sur. Och led på karlar.
Men se, det är på tok. Din pappa han försvann.
Snart hittar hon nån ann om hon är klok.

Elisabeth

Elisabeth, pourquoi tes yeux sont-ils humides ?
Une belle fille devrait rarement pleurer.
Car cela rend l’œil trouble. Ta belle main devient froide
Chaque fois que tu dois pleurer. Et c’est stupide.

Laisse tomber tes longs cheveux et laisse ta tristesse s’en aller.
L’amour qu’on reçoit est rarement durable.
Car c’est le lot de l’amour. Il vient et il part.
Mais le cœur reste. Et c’est bien.

Elisabeth, dors bien et rêve de ce qui dure.
Ta mère semble fatiguée et grincheuse. Et elle souffre des hommes.
Mais vois, c’est absurde. Ton père a disparu.
Elle trouvera bientôt quelqu’un d’autre si elle est sage.