Lyrics and translation Hofmästarn - C'est la vie

C'est la vie

Täcket över huvudet, vill aldrig vakna
Jag lär väl aldrig sakna, den här filuren som bara ligger kvar
Den här patetiska figuren som ba ligger kvar
Jag kastar av mig täcket, ser hur snön landar mjukt på balkongräcket
Kikar ut på gatuljusen som dem aldrig släcker, ständigt mörker
Vi har inte tid (det räcker)
Ensam i hela staden, du vet ängslan, känslan, ingen vill veta av en.
Ångest för hur sent jag la mig.
Är som ett barn som letar efter en kram men ingen vill ha mig.
Tårar samlas, känner övergivenheten nu när gråten blandas.
Med en klump i min mage har för svårt att andas, det är min nya standard
Vill skrika nu men inget kommer ut för annars.

Tänk stort, tänk större
Jag minns hur du svara med ett slag på min arm och ett hörru.
Du måste va på tårna som en samurai, vidga dina vyer split vision som en hammarhaj.
Har aldrig känt något liknande, nej det känns som nån vänt på min kikare
För målet är så långt ifrån och långt bort i horisonten lurar orosmoln
Men jag tror ändå
Även om allting ramlar, ett platt fall har ingen chans här hoppet är det sista som lämnar.
Å jag är stark nog och stå stadigt, har alltid trott på min kapacitet inte för småskaligt.
Det är så påtagligt, men det är fult att klaga
En relation till andra liknar man en framgångssaga
Bla bla, allt är relativt
Dömd till min frihet
C'est la vie

(Tänk stort, tänk större)

This is life

The blanket over my head, I never want to wake up,
I'll never miss, that rascal that just stays there,
This pathetic character who just lies there.
I throw off the blanket, watch the snow land softly on the balcony railing,
Peering out at the streetlights as they never turn off, eternal darkness.
We don't have time (it's enough).
Alone in the whole city, you know the anxiety, the feeling, nobody wants to know about you.
Anxiety about how late I went to bed.
I'm like a child looking for a hug but nobody wants me.
Tears gather, feel the abandonment now as the crying blends.
With a lump in my stomach, too hard to breathe, it's my new standard.
I want to scream now but nothing comes out because otherwise.

Think big, think bigger.
I remember how you answered with a blow on my arm and a listen.
You have to be on your toes like a samurai, broaden your horizons split vision like a hammerhead shark.
I've never felt anything like it, no it feels like somebody's turned my binoculars around.
For the goal is so far away and far away on the horizon lurk storm clouds,
But I still believe,
Even if everything falls apart, a flat fall has no chance here hope is the last thing to leave.
And I'm strong enough and stand firm, always have believed in my capacity not for small scale.
It's so tangible, but it's ugly to complain,
A relationship to others is like a success story.
Blah blah, everything is relative.
Doomed to my freedom.
This is life.

(Think big, think bigger.)