Lyrics and translation Petter feat. Håkan Hellström - Storstadsidyll

Storstadsidyll

Mina steg bär mig fram genom cementklädda golv, fuktig betong,
En sönderslagen vaktkur på en övergiven perrong
Inga steg ingen gång, varken sus eller sång
Min gamla själ har byggt ett tillfälligt hus av en kartong
Med några tidningar som skydd, för att hålla upp temperaturen
Neonljuset värmer tunnelbanestrukturen
Känner trycken från tågen, det blåser mot pannan
Regnklädda vagnar glider in och sen stannar
Högt i lokalen hörs den sista signalen,
När allt har försvunnit går jag ut på trottoaren
Längs betongblock, trasiga väggar och murbruk
70-tals institutioner, stora sjukhus
Korthus av sten, men som är byggda på sand
Packa ihop oss i en hög så vi kan bo på varann
Samma grå ton, jag vandrar i en gråzon
Timmar drar mig fram, det pumpar stad i mina ådror
Luften är tung, bitter smak i min mun
Och i den fulaste miljön finns en vacker slum
När solen står som högst kan jag skymta det vackra
Men precis när dom blottar sig försvinner dom sakta

Det är så vackert där, mycket att titta på
Det är så vackert där
Det är så vackert där, mycket att titta på
Det är så vackert där, men man ser skiten med

Jag stannar till och ser blåljusen ensam, siren som står och tjuter
Parkbänk, tomglas, några trötta suputer [men månen är död]
Inget nytt under solen, alla jagar sitt bröd
Stan som levde så fritt känns obehaglig och död
Gata, upp och ner, det är samma saker jag ser
Från trängsel, trafik, bort till tomma kvarter
Gatlyktor blänker, känner fukten från smogg
Tomma ansikten som möts, halva landet utan jobb
Det är ett system fyllt med regler, byggt på disciplin
Där bara få ser en stege, resten sliter som svin
Det är som Cheops pyramid för dom som tolkar det rätt
Inget för 40-talister som holkade fett
Här finns prestige, attityd, det är sjuk mentalitet
Ingen flis, och det svider utan likviditet
Där finns kärlek och smek, barnasinne och lek
Men också sanningens ord, här finns lögner och svek
Så hårt men så mjukt, så fult men så vackert
Det är så svårt att stå ut, plus jag pallar inte snacket
Och när solen står som högst kan jag inte se det jag brukar
Och jag njuter varje stund och sekund, som jag slukar

Det är så vackert där, mycket att titta på
Det är så vackert där
Det är så vackert där, mycket att titta på
Det är så vackert där, men man ser skiten med

Big City Idyll

My steps carry me through cement-clad floors, damp concrete,
A broken guardhouse on an abandoned platform
No steps, no walking, no whispers or songs
My old soul has built a temporary house out of a cardboard box
With a few newspapers as protection, to keep up the temperature
The neon lights warm the subway structure
I feel the pressure from the trains, it blows against my forehead
Rain-soaked cars slide in and then stop
High in the room, the last signal is heard,
When everything has disappeared, I walk out onto the sidewalk
Along concrete blocks, broken walls, and mortar
1970s institutions, large hospitals
Card houses of stone, but built on sand
Pile us up in a heap so we can live on each other
The same gray tone, I wander in a gray zone
Hours carry me forward, it pumps city into my veins
The air is heavy, a bitter taste in my mouth
And in the ugliest environment, there is a beautiful slum
When the sun is at its highest, I can glimpse the beauty
But just as they reveal themselves, they slowly disappear

It's so beautiful there, so much to see
It's so beautiful there
It's so beautiful there, so much to see
It's so beautiful there, but you see the shit too

I stop and watch the blue lights alone, the siren screaming
Park bench, empty glasses, some weary drunks [but the moon is dead]
Nothing new under the sun, everyone chases their bread
The city that once lived so freely feels uncomfortable and dead
Street, up and down, it's the same things I see
From crowds, traffic, to empty blocks
Street lights shine, I feel the dampness from the smog
Empty faces meet, half the country without a job
It's a system filled with rules, built on discipline
Where only a few see a ladder, the rest slave away like pigs
It's like Cheops' pyramid for those who interpret it correctly
Nothing for baby boomers who made a killing
There's prestige, attitude here, it's a sick mentality
No cash, and it hurts without liquidity
There's love and caresses, childlike innocence and play
But also the truth, there are lies and betrayal here
So hard but so soft, so ugly but so beautiful
It's so hard to endure, plus I can't stand the talk
And when the sun is at its highest, I can't see what I usually can
And I savor every moment and second that I devour

It's so beautiful there, so much to see
It's so beautiful there
It's so beautiful there, so much to see
It's so beautiful there, but you see the shit too