Lyrics and translation Raubtier - Förgätmigej

Förgätmigej

Ensam hör jag vargar yla, ångesten ger ej respit
Vad hjälper det att gråta som en kvinna?
Här ute härskar snö och kyla och den som finner stigen hit
Kommer endast att slutligen finna
En frusen kropp på ett iskallt golv
En brukad hylsa kaliber tolv
Ett sting av smärta ett stänk av krut
Är den enda vägen ut
Sedan är alla plågor slut
Du har övergivit mig
Men nu när slutet visar sig
Ber jag dig, förgätmigej
Eftertankens kranka blekhet
River i min trötta själ min tid är förbrukad och förverkad
Bleka skuggor i månens sken
Hjärtat stannar tungt som sten
Ett sting av smärta ett stänk av krut
Är den enda vägen ut
Sedan är alla plågor slut
Du har övergivit mig
Men nu när slutet visar sig
Ber jag dig, förgätmigej
Ett sting av smärta ett stänk av krut
Är den enda vägen ut
Sedan är alla plågor slut
Du har övergivit mig
Men nu när slutet visar sig
Ber jag dig, förgätmigej

Ne m'oublie pas

Seul, j'entends les loups hurler, l'angoisse ne me donne pas de répit
A quoi bon pleurer comme une femme ?
Ici règne la neige et le froid, et celui qui trouve le chemin jusqu'ici
Ne trouvera finalement que
Un corps gelé sur un sol glacé
Une douille de calibre douze usagée
Une piqûre de douleur, un soupçon de poudre
Est la seule voie de sortie
Ensuite, toutes les tortures prendront fin
Tu m'as abandonné
Mais maintenant que la fin se présente
Je te prie, ne m'oublie pas
La pâleur maladive de la réflexion
Déchire mon âme fatiguée, mon temps est épuisé et perdu
Des ombres pâles sous la lumière de la lune
Mon cœur s'arrête, lourd comme la pierre
Une piqûre de douleur, un soupçon de poudre
Est la seule voie de sortie
Ensuite, toutes les tortures prendront fin
Tu m'as abandonné
Mais maintenant que la fin se présente
Je te prie, ne m'oublie pas
Une piqûre de douleur, un soupçon de poudre
Est la seule voie de sortie
Ensuite, toutes les tortures prendront fin
Tu m'as abandonné
Mais maintenant que la fin se présente
Je te prie, ne m'oublie pas