Lyrics and translation Roffe Ruff - Sällskapsspelet

Sällskapsspelet

Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back

Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back

Vi var som gjorda för varann, det hela passa som en kniv i slidan
Men lik förbannat locka brasset på den andra sidan
Jag brände bron som du rasera
Och svor att aldrig mera reparera den, jag låter inte sånt passera
Dina vänner ville bara se min sämsta sida
Som bäst så var jag mest en pest, som värst en jävla pina
Blev reducerad till nånting som du fick genomlida
Nu var du äntligen tillbaks med dem på nästa lina
Upp på ett toalock, choka knoll och tott för att få snorta nåt
Alla kunde lägga upp och få sig nåt
Det där är nåt som inte du kan trolla bort längre
För kort i rocken för att gömma kort i rockärmen
Jag ser igenom dig
Inga rökmaskiner eller speglar kan dupera mig eller kamoflera dig
Du var den förste i en lång rad besvikelser
Livsavgörande men ändå saknar du betydelse

Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back

Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back

Ey, 230 meter, det var sträckan mellan våra båda lägenheter
Nu är sträckan mellan oss som mellan två planeter
Inget nytt under solen, det finns inga relationer utan svårigheter
Du tog mig ned på jorden, jag gick på rosa moln
Hög på mun mot mun-metoden fastän mellan dina lår
Så beroende av nya mål, som en troende
Frälst, så jag sket i det, det är mina sår
För tänk vad konstigt att den rätte fanns i mitt kvarter
Och tänk vad konstigt att den rätte kunde blir så fel
Du blev mitt värsta misstag, nånting jag vill ha ogjort
Du gav mig hälften piskslag, du gav mig hälften morot
Och som en åsna var jag envis nog att härda ut
Min tro på dina ord blev oket jag får bära nu
Du blev den siste i en lång rad besvikelser
Du krossa mig men det saknar väl betydelse

Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back

Jag är så trött på det hela
Har alla spelets delar
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Vet hur det fungerar
Men ändå tycks jag alltid gå back

Jag är så trött på det hela
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Men ändå tycks jag alltid gå back
Jag är så trött på det hela
Men inga bitar faller på plats
Och jo, jag vet hur man spelar
Men ändå tycks jag alltid gå back

The Social Game

I'm so tired of it all
Have all the game pieces
But no pieces are falling into place
And yeah, I know how to play
Know how it works
But I still always seem to lose

I'm so tired of it all
Have all the game pieces
But no pieces are falling into place
And yeah, I know how to play
Know how it works
But I still always seem to lose

We were made for each other, it all fit like a knife in its sheath
But still, the fire lured on the other side
I burned the bridge you demolished
And swore to never repair it again, I don't let such things slide
Your friends just wanted to see my worst side
At best I was mostly a pest, at worst a bloody pain
Got reduced to something you had to endure
Now you were finally back with them on the next line
Up on a toilet seat, choking a knob and hair to snort something
Everyone could pitch in and get something
That's something you can't conjure away anymore
Too few cards up your sleeve to hide cards in your sleeve
I see through you
No smoke machines or mirrors can deceive me or camouflage you
You were the first in a long line of disappointments
Life-defining but you still lack significance

I'm so tired of it all
Have all the game pieces
But no pieces are falling into place
And yeah, I know how to play
Know how it works
But I still always seem to lose

I'm so tired of it all
Have all the game pieces
But no pieces are falling into place
And yeah, I know how to play
Know how it works
But I still always seem to lose

Hey, 230 meters, that was the distance between our two apartments
Now the distance between us is like between two planets
Nothing new under the sun, there are no relationships without difficulties
You brought me down to Earth, I was walking on pink clouds
High on the mouth-to-mouth method even though it was between your thighs
So dependent on new goals, like a believer
Saved, so I didn't care, those are my wounds
For imagine how strange that the right one was in my neighborhood
And imagine how strange that the right one could become so wrong
You became my worst mistake, something I want undone
You gave me half a whipping, you gave me half a carrot
And like a donkey, I was stubborn enough to persevere
My faith in your words became the yoke I have to bear now
You were the last in a long line of disappointments
You crushed me but it probably lacks significance

I'm so tired of it all
Have all the game pieces
But no pieces are falling into place
And yeah, I know how to play
Know how it works
But I still always seem to lose

I'm so tired of it all
Have all the game pieces
But no pieces are falling into place
And yeah, I know how to play
Know how it works
But I still always seem to lose

I'm so tired of it all
But no pieces are falling into place
And yeah, I know how to play
But I still always seem to lose
I'm so tired of it all
But no pieces are falling into place
And yeah, I know how to play
But I still always seem to lose