Lyrics and translation Timbuktu & Damn! - Allsång på gränsen

Allsång på gränsen

Från Början... ja,
Från Svalbard tillbaks till stora uppåkra
Allting är samma men ändå annorlunda
Bara att han dog inte

Jag har sett en och annan onsdag med ett och annat moln
Har hört min inre röst skrika ta mig härifrån
För Malmö är så brott å jag har gått denna gatan
Världen är så stor bara toppen jag har skrapat
Ända sen mina unga tonår och dagdrömmarna i rummet om hur det skall gå
Om framtida stordåd och lyckan jag skall få då
Ingenting i manuset om missarna man åkt på
19 år 1984 när min styvpappa dog å livet vände nästa sida
Syrran var så ung å mamma så förkrossad
Jason på den tiden ja han kunde bara lossas
A,a,att jag inte brydde mig ett skit
Steget från hasch till roppar, tjack till heroin
Var så förvånansvärt litet i flykten från mig själv
Det sjukaste av alt är hur det fortfarande känns
Fick en snedtripp på LSD, tillvaron var hektisk
Ett inbrott i Stockholm man hamnade i häktet
Det var under dom dygnen polletten ramla ner
Fuck kronoberg här skall jag aldrig hamna mer
Va fan har jag, fan har jag, fan har jag gjort?
För ung å tänka efter innan allting gick så fort
Fan vad tankarna kan vandra, fan vad ärren dom är gamla
Fan vad mycket som jag aldrig vågat säga till nån annan

Men snart kommer ingenting bli som vanligt
Snart är vi förbi den tid som varit
Snart kommer all tid utan varning
Snart, innan vardagen blir för tradig

Snart kommer ingenting bli som vanligt
Snart är vi förbi den tid som varit
Snart kommer all tid utan varning
Snart, innan vardagen blir för tradig

Snart förändras allting
Fast det känns som jag står still
För jag ser desamma i min spegelbild

Jag vill säga att resten är historia
Sedan levde jag lycklig
Den slätaste av vägar är ändå lite skrynklig
Min inte tomt anande stil hade förvandlats
Kanske energin ifrån där smärtan hade samlats
Det blev till blankt blod över hela golvet
Ju mer jag sov visade mitt ansikte åldern
Farsan var i New York så jag skickades dit
Att skiten var i Lund var en skum ironi
Att jag ville bli, kvar där jag var
Förvirrad som jag mamma gav inget val
Det var ett år på jorden men tio inuti mig
För var dag har krav jag den lämnar ingen fri lejd
Jag insåg och lärde mig visst men det tog tid
Å sakta börja ja fatta att det inte går å fly
Jag blev kär i en flicka som på sätt å vis
Räddade mitt liv men det är en annan historik
Från tur till otur och tillbaks till tur
Ibland är hårda smällar det som gör landningen mjuk
Ibland av egen vilja men ofta av nåt annat
Jag man växer och förändras och det går inte att stanna

För snart kommer ingenting bli som vanligt
Snart är vi förbi den tid som varit
Snart kommer all tid utan varning
Snart, innan vardagen blir för tradig

Snart kommer ingenting bli som vanligt
Snart är vi förbi den tid som varit
Snart kommer all tid utan varning
Snart, innan vardagen blir för tradig

Snart förändras allting
Fast det känns som jag står still
För jag ser desamma i min spegelbild
Så förändras allting
Fast det känns som jag står still
Men jag kanske bara ser det jag vill

Snart förändras allting
Fast det känns som jag står still
För jag ser desamma i min spegelbild
Så förändras allting
Fast det känns som jag står still
Men jag kanske bara ser det jag vill

Jag försöker vara osentimental
Men nåt idag tvingar mig att se tillbaks
För min vind är full av kvarglömt bagage,
Så du är bjuden till garderoben att gå på en skelettvernissage
Att jag svek min familj och mig själv därtill
Att mitten på mitt nittiotal var väldigt vilt
Att jag sedan dess inte varit änglalik
Att jag stirrat mig blind på att förändra mig
Det finns historier, kapitel och detta är bara ett
Ett förlåt är bara början på min samvets-tvätt
Så med tyngden som detta finger faller på tangenten
Det är kanske nu jag slutar att vandra på gränsen

För snart kommer ingenting bli som vanligt
Snart är vi förbi den tid som varit
Snart kommer all tid utan varning
Snart, innan vardagen blir för tradig

Snart kommer ingenting bli som vanligt
Snart är vi förbi den tid som varit
Snart kommer all tid utan varning
Snart, innan vardagen blir för tradig

Så förändras allting
Fast det känns som jag står still
För jag ser desamma i min spegelbild
Så förändras allting
Fast det känns som jag står still
Men jag kanske bara ser det jag vill

Singalong at the Border

From the beginning... yeah,
From Svalbard back to big Upåkra
Everything's the same, yet different
Except that he didn't die

I’ve seen a Wednesday or two, with a cloud or two
Have heard my inner voice screaming to get me out of here
Cause Malmö is so rough and I’ve walked this street
The world is so big, I've only scratched the surface
Ever since my young teenage years and daydreams in my room about how it will go
About future great deeds and the happiness I will get then
Nothing in the script about the mistakes you’ve made
19 years old, 1984, when my stepfather died and life turned to the next page
My sister was so young and my mom so devastated
Jason at the time, yeah, he could only pretend
That I didn't give a damn
The step from hash to ropes, jackets to heroin
Was so surprisingly small in the escape from myself
The sickest thing of all is how it still feels
Got a bad trip on LSD, existence was hectic
A burglary in Stockholm, I ended up in jail
It was during those days that it dawned on me
Fuck Kronoberg, I'll never end up here again
What the hell have I, hell have I, hell have I done?
Too young to think before everything went so fast
Damn how thoughts can wander, damn how old the scars are
Damn, so much I've never dared to say to anyone else

But soon nothing will be as usual
Soon we are past the time that has been
Soon all time will come without warning
Soon, before everyday life becomes too boring

Soon nothing will be as usual
Soon we are past the time that has been
Soon all time will come without warning
Soon, before everyday life becomes too boring

Soon everything changes
Although it feels like I'm standing still
Because I see the same in my reflection

I want to say the rest is history
Then I lived happily ever after
The smoothest of roads is still a little wrinkled
My not-so-empty anticipating style had been transformed
Maybe the energy from where the pain had gathered
It turned into clear blood all over the floor
The more I slept, the more my face showed age
Dad was in New York so I was sent there
That the shit was in Lund was a strange irony
That I wanted to stay, where I was
Confused as I was, Mom gave me no choice
It was a year on Earth but ten inside me
Because every day has demands, it leaves no one safe
I realized and learned some, but it took time
And slowly I started to understand that you can't run away
I fell in love with a girl who in a way
Saved my life, but that's another story
From luck to bad luck and back to luck
Sometimes hard knocks are what make the landing soft
Sometimes by choice, but often by something else
You grow and change and there's no stopping it

Because soon nothing will be as usual
Soon we are past the time that has been
Soon all time will come without warning
Soon, before everyday life becomes too boring

Soon nothing will be as usual
Soon we are past the time that has been
Soon all time will come without warning
Soon, before everyday life becomes too boring

Soon everything changes
Although it feels like I'm standing still
Because I see the same in my reflection
So everything changes
Although it feels like I'm standing still
But maybe I only see what I want

Soon everything changes
Although it feels like I'm standing still
Because I see the same in my reflection
So everything changes
Although it feels like I'm standing still
But maybe I only see what I want

I try to be unsentimental
But something today forces me to look back
Because my attic is full of forgotten luggage,
So you're invited to the closet to go to a skeleton exhibition
That I betrayed my family and myself as well
That the mid-nineties were very wild
That I haven't been angelic since then
That I've been blinded by trying to change myself
There are stories, chapters, and this is just one
An apology is just the beginning of my conscience washing
So with the weight this finger falls on the key
Maybe now I'll stop walking the line

Because soon nothing will be as usual
Soon we are past the time that has been
Soon all time will come without warning
Soon, before everyday life becomes too boring

Soon nothing will be as usual
Soon we are past the time that has been
Soon all time will come without warning
Soon, before everyday life becomes too boring

So everything changes
Although it feels like I'm standing still
Because I see the same in my reflection
So everything changes
Although it feels like I'm standing still
But maybe I only see what I want