Lyrics and translation Tomas Andersson Wij - Romantiken

Romantiken

Jag saknar städerna ibland
De som gömmer en i ljus
Och som har nåt värt att dölja
Jag saknar gatorna ibland
Som vaktar mörkret mitt på dan
Och där vi alla är förlåtna

Livet växer och tar över oss
Tids nog glömmer vi det där
Som var liv och som var död för oss
Drömmarna
Och varför just vi två möttes här

Jag är fast i mitt
Som du är fast i ditt
Vi försöker krånglar oss ur greppen
Jag är mera jag du är mera du
Men jag undrar ibland hur man lever nu
På lägre volt på lägre spänning

Livet krymper gör sig vant i oss
Och sakta glider vi isär
Låt gamla drömmar dö och dröm igen
Dröm med mig
Jag vet varför vi två möttes här

Le romantisme

Parfois, je me sens nostalgique des villes
Celles qui nous cachent dans leurs lumières
Et qui ont quelque chose qui vaut la peine d'être caché
Parfois, je me sens nostalgique des rues
Qui protègent l'obscurité en plein jour
Et où nous sommes tous pardonnés

La vie grandit et nous envahit
Avec le temps, nous oublierons tout cela
Ce qui était la vie et la mort pour nous
Les rêves
Et pourquoi nous nous sommes rencontrés ici, toi et moi

Je suis pris dans le mien
Comme tu es pris dans le tien
Nous essayons de nous sortir de cette emprise
Je suis plus moi, tu es plus toi
Mais je me demande parfois comment vivre maintenant
Avec moins de tension, moins d'électricité

La vie rétrécit, s'habitue à nous
Et lentement, nous nous séparons
Laisse les vieux rêves mourir et rêve à nouveau
Rêve avec moi
Je sais pourquoi nous nous sommes rencontrés ici, toi et moi