Paroles et traduction Björn Afzelius - Som I En Spökstad

Som I En Spökstad

Med själen mörkare än himlen
Lämnar hon barnen bakom grinden
Och skyndar genom morgonvinden
För att nå det tåg som går på timmen

Runt henne reser sej betongen
Högre än murarna runt fången
I allas ögon på perrsongen
Skådar hon samma tysta ångest

Tretti minuter in till staden
För att tjäna ihop till bröd för dagen
Kupén är tystare än graven;
Tyst som I en spökstad

Men djupt I var människa
Glittrar en droppe så ren och klar;
Källan till frihetens hav

Med själen lika grå som himlen
Och med dödens trötthet I sitt sinne
Hämtar hon barnen bakom grinden
Ännu en dag är snart ett minne

Men när alla sover ska hon drömma
Och TV'n hjälpa till att glömma
Att här är alla röster stumma;
Som I en spökstad

För djupt I var människa
Brinner en låga så ren och klar;
Längtan till frihetens hav

Like in a Ghost City

With the soul darker than the sky
She leaves the children behind the gate
And hurries through the morning wind
To meet the train that runs on the hour

Concrete rises around her
Higher than the walls around the captive
In everyone's eyes on the platform
She gazes upon the same silent fear

Thirty minutes into the city
To earn bread for the day
The compartment is quieter than the grave;
Quiet like in a ghost town

But deep in each person
Glitters a drop so pure and clear;
The source of the ocean of freedom

With the soul as gray as the sky
And with the fatigue of death in her mind
She retrieves the children behind the gate
Another day is almost a memory

But when everyone sleeps, she will dream
And the TV will help to forget
That here all voices are mute;
Like in a ghost town

For deep in each person
Burns a flame so pure and clear;
Longing for the ocean of freedom