Paroles et traduction Cornelis Vreeswijk - Ann-Katarin

Ann-Katarin

Aldrig ur minnet bortskjuter jag väl
Ann-Katarin, den väna.
Hon gav mig mitt första sår I min själ,
Hon gav mig skavsår på knäna.
Därtill hon skänkt mig sitt hjärta och allt,
Och fast blyg som en konfirmand,
Lärde hon ut alla knepen till mig,
Och då fick jag blodad tand.
Om pistiller och bin talade Ann-Katarin,
Men hon menade något helt annat.
Jag tror inte jag vill. Och hur ska det gå till?
Men vi kom dit vi kom lik förbannat.

Avhållsamheten är inte modern,
Den alstrar onda safter.
Kärlekens möda är svaghetens värn
Och Ann-Katarin hade krafter.
Hon bytte tavla när jag sköt till mål,
Sköt jag ej bytte hon ändå.
Ja hon var en kvinna av rostfritt stål,
Det lovar jag och svär jag på.
Ge mig kärlek, ge vin, sade Ann-Katarin,
Ty det blir mig så tråkigt I längden.
Ganska skral min moral och min stig inte smal,
Så jag slipper att trängas I'mängden.

Skulle jag sjunga om hennes behag,
Bleve jag panegyrisk.
Hon hade faktiskt magnetiska drag
Och hennes gång var lyrisk.
Armar och barm utan lyte och vank
Och resten var fin också,
Så jag blev förälskad fastän jag var pank,
Det lovar och svär jag på.
Du är skön, du är fin, sa jag till Ann-Katarin,
När jag ser dig får jag stora darren.
Vill du svärma ett tag? Säg ett ord blott och jag
Går till pantbanken med gitarren.

Aldrig ur minnet bortskjuter jag väl
Ann-Katarin, den ljuva.
Hon gav mig mitt första sår I min själ,
Hon spräckte den som en druva.
För hon gav mig korgen för en huligan
Som hon spelade fyrhändigt med.
Hon har behandlat mig som själva fan,
Dte kan jag ta på min ed.
Det finns penicillin, sade Ann-Katarin,
Det ser inte så farligt ut.
Adios, far I frid, nu har jag inte tid
Och förresten så är det slut.

Ann-Katarin

Never from my memory will I erase
Ann-Katarin, the beautiful one.
She gave me my first wound in my soul,
She gave me bruises on my knees.
In addition she gave me her heart and everything,
And shy as a confirmation student,
She taught me all the tricks,
And then I got a taste for blood.
About pistils and bees spoke Ann-Katarin,
But she meant something completely different.
I don't think I want to. And how will it work?
But we got to where we got to anyway.

Abstinence is not modern,
It produces evil juices.
Love's work is the defense of weakness
And Ann-Katarin had strength.
She changed the target when I shot for it,
If I didn't shoot she changed it anyway.
Yes she was a woman of stainless steel,
I promise and swear that I do.
Give me love, give me wine, said Ann-Katarin,
For it gets so boring in the long run.
My morals are rather weak and my path is not narrow,
So I don't have to squeeze into the crowd.

Were I to sing about her charm,
I would become panegyric.
She had actually magnetic features
And her walk was lyrical.
Arms and bosom without blemish or fault
And the rest was beautiful too,
So I fell in love although I was broke,
I promise and swear that I do.
You are beautiful, you are fine, I said to Ann-Katarin,
When I see you I get big shivers.
Would you like to flirt for a while? Say just one word and I'll
Go to the pawnshop with my guitar.

Never from my memory will I erase
Ann-Katarin, the sweet one.
She gave me my first wound in my soul,
She burst it like a grape.
For she gave me the basket for a hooligan
As she played four-handed with him.
She has treated me like the devil himself,
That I can swear on my oath.
There is penicillin, said Ann-Katarin,
It does not look so dangerous.
Adios, farewell, now I have no time
And by the way, it's over.