Paroles et traduction Cornelis Vreeswijk - Cervantes

Cervantes

Jag skulle gärna göra er till preceptor för infanterna
Generalkapten i Barcelona, eller varför inte
Till ståthållare på öarna under vinden
Sa konungen till Cervantes
Och betraktade ömsevis hans ärriga panna
Sin egen signering och Costa Bravas bränningar

Mot turken stridde ni manligen
Och slagen i järn uthärdade ni galär-slagens martyrium för vår heliga tro
Men, Don Miguel de Cervantes Saavedra
Ni har också skrivit den fantastiska romanen om riddaren av den sorgliga skepnaden
Och därmed lockat en värd till skratt

Munkar och nunnor i mitt spanska Amerika
Och studenter i Mexico, Guatemala, i pärlstaden och Peru
Utspökar sig i Karnevalen till Don Quixotter, och Sancho Panzer
Dulcineer, Rosinanter
Deklamerar på alla kanter
Ja, i herrens heliga tempel!
Och reflektorer
De hyperboliska tiraderna om den gyllene åldern
Och om kyrkohedern och barberarnas bekymmer beträffande riddarens förstånd när denne hade gömt sig i grottan

Ok, mh, Don Miguel
Om ni med denna sublima komik kan locka en
Vad säger jag?! En värd? nej två värdar, locka två värdar till gapskratt, nåväl
Am i adore que importe, no es de mi casa, Rianne
Att få skratta, att få lyfta på hjärtats pansar
Att få le åt sitt öde
Det är för människan ett livsvillkor, anser jag!
Ah, urr, Drottningen delar min åsikt

Må riddaren, av den sorgliga skepnaden gälla för vad han kan
Ehh, folkets delirier i literära sammanhang bekymrar oss föga
Men de lärde och hovets poeter desto mer
Och när han kysser drottningens hand viskar han samtidigt att ni, don Miguel
Och er fördömda roman hör hemma på bålet, och
Ingalunda i spanska literaturen!

Åh, jag kunde annars ha gjort er till preceptor för infanterna
Generalkaptenen i Barcelona, eller varför inte?
Till ståthållare på öarna under vinden
Slutade konungen

I detsamma, så berättar legenden, klövs rymden av en jagande falk
Och när den, som en pil skjuten mot solen försvunnit
Bugade sig Don Miguel för kungen, och sa:
"Om jag rätt förstått ers Majestät, så gives det för mig
Ingen högre utmärkelse för mig än den att vara Cervantes"

Cervantes

"I'd gladly make you preceptor to the infantas,"
The king said to Cervantes,
"Captain-General in Barcelona, or why not
Governor of the Windward Islands?"
He looked alternately at his scarred forehead,
His own signature, and the crashing waves of Costa Brava.

"You fought bravely against the Turks,"
He continued, "and in chains, you endured the galley-slave's martyrdom for our holy faith."
"But, Don Miguel de Cervantes Saavedra,"
"You also wrote that fantastical novel about the Knight of the Sorrowful Countenance,"
"And thereby caused a whole host to laugh."

"Monks and nuns in my Spanish America,"
"And students in Mexico, Guatemala, the Pearl City, and Peru,"
"Dress up as Don Quixote and Sancho Panza for Carnival,"
"Dulcinea, Rocinante,"
"Recited everywhere,"
"Yes, even in the Lord's holy temple!"
"And reflections,"
"The hyperbolic tirades about the Golden Age,"
"And about the honor of the church and the barbers' worries about the knight's sanity when he hid in the cave..."

"Okay, hmm, Don Miguel,"
"If with this sublime comedy you can lure one..."
"What am I saying?! One host? No, two hosts, lure two hosts into roars of laughter, well then..."
"Am I adored, who cares, it's not from my house, Rianne,"
"To be able to laugh, to lift the armor of the heart,"
"To smile at one's fate,"
"That is a condition of life for man, I believe!"
"Ah, err, the Queen shares my opinion."

"Let the Knight of the Sorrowful Countenance be worth what he may,"
"Ehh, the people's delusions in literary matters concern us little,"
"But the scholars and the court poets all the more,"
"And when he kisses the Queen's hand, he whispers at the same time that you, Don Miguel,"
"And your damned novel belong on the pyre, and"
"Certainly not in Spanish literature!"

"Oh, I could have otherwise made you preceptor to the infantas,"
"The Captain-General in Barcelona, or why not?"
"Governor of the Windward Islands,"
The king concluded.

At that very moment, so the legend goes, the sky was split by a hunting falcon,
And when it, like an arrow shot towards the sun, disappeared,
Don Miguel bowed to the king, and said:
"If I have understood your Majesty correctly, then there is for me"
"No higher honor than to be Cervantes."