Visa till ombudsmän - Fred Åkerström traduction en allemand

Visa till ombudsmän

Det går en narr kring förhandlingsborden
Och sjunger tyst om vad alla vet
Att det finns inte ett ord på jorden
Som är så olikt som jämlikhet

Vem är man lik, narr? Att rik narr liknar
En annan rik narr, väl alla vet?
Men är det det narr, som chefer menar
När chefer talar om jämlikhet?

Ackordsarbetaren som står vid bandet
Och tjänar dåligt och längtar hem
Han gör sin plikt för fosterlandet
Som ensam, lönsam förbundsmedlem

Känns han igen, narr? Är han din vän, narr?
Pratar han än narr om vad han vet?
Att alla avtal är grymma gravtal
Över en död solidaritet

En chef, han får ansvar, han får principer
Fint hus, fint språk, fint sätt, fin kultur
Men den som ingenting alls begriper
Får sparken, blommor, armbandsur

Vem är man lik, narr? Att rik narr liknar
En annan rik narr väl alla vet?
Med är det det narr, som chefer menar
När chefer talar om jämlikhet?

Där går en gumma, hon skurar trappor
Låg bildning, låg lön och låg merit
Där springer gubbar med värdepapper
De samlar värden, hon samlar skit

Känns hon igen, narr? Är hon din vän, narr?
Sjunger du än narr om vad du vet?
Att alla avtal är grymma gravtal
Över en död solidaritet

Ack, klassamhället har många brister
Och jämlikheten förblir en dröm
För alla är vi små egoister
Som börjat klättra och vill ha beröm

Vem är man lik, narr? Att rik narr liknar
En annan rik narr väl alla vet?
Men är det det narr, som chefer menar
När chefer talar om jämlikhet

Det går en narr kring förhandlingsborden
Och sjunger tyst om vad alla vet
Att det finns inte ett ord på jorden
Som är så olikt som jämlikhet

När narren tystnar och stänger käften
Och sången borde få gå till ro
Då sjunger LO och SAF den
I mun på SACO och TCO

Lied an die Ombudsmänner

Es geht ein Narr um die Verhandlungstische
Und singt leise, was alle wissen
Dass es kein Wort auf Erden gibt
Das so ungleich ist wie Gleichheit

Wem ist man gleich, Narr? Dass ein reicher Narr
Einem anderen reichen Narren gleicht, weiß wohl jeder?
Aber ist es das, Narr, was Chefs meinen
Wenn Chefs über Gleichheit sprechen?

Der Akkordarbeiter, der am Band steht
Und schlecht verdient und sich nach Hause sehnt
Er tut seine Pflicht fürs Vaterland
Als einsames, rentables Gewerkschaftsmitglied

Wird er erkannt, Narr? Ist er dein Freund, Narr?
Spricht er immer noch, Narr, über das, was er weiß?
Dass alle Abkommen grausame Grabreden sind
Über eine tote Solidarität

Ein Chef, er bekommt Verantwortung, er bekommt Prinzipien
Schönes Haus, schöne Sprache, schöne Manieren, feine Kultur
Aber der, der überhaupt nichts versteht
Wird gefeuert, bekommt Blumen, eine Armbanduhr

Wem ist man gleich, Narr? Dass ein reicher Narr
Einem anderen reichen Narren gleicht, weiß wohl jeder?
Aber ist es das, Narr, was Chefs meinen
Wenn Chefs über Gleichheit sprechen?

Da geht eine alte Frau, sie putzt Treppen
Niedrige Bildung, niedriger Lohn und niedrige Verdienste
Da rennen Männer mit Wertpapieren
Sie sammeln Werte, sie sammelt Dreck

Wird sie erkannt, Narr? Ist sie deine Freundin, Narr?
Singst du immer noch, Narr, über das, was du weißt?
Dass alle Abkommen grausame Grabreden sind
Über eine tote Solidarität

Ach, die Klassengesellschaft hat viele Mängel
Und Gleichheit bleibt ein Traum
Denn wir alle sind kleine Egoisten
Die angefangen haben zu klettern und Lob wollen

Wem ist man gleich, Narr? Dass ein reicher Narr
Einem anderen reichen Narren gleicht, weiß wohl jeder?
Aber ist es das, Narr, was Chefs meinen
Wenn Chefs über Gleichheit sprechen?

Es geht ein Narr um die Verhandlungstische
Und singt leise, was alle wissen
Dass es kein Wort auf Erden gibt
Das so ungleich ist wie Gleichheit

Wenn der Narr verstummt und den Mund hält
Und das Lied zur Ruhe kommen sollte
Dann singen es LO und SAF
Im Namen von SACO und TCO