Paroles et traduction Fredric - Ångest

Ångest

Ibland så kommer dom som objudna gäster
Jag vill aldrig känna som jag gör när jag tänker efter
Inget trevligt skit, svarta moln, ångest jämnt
Knyter näven hårt så fort nån jävel kollar snett
Har bitit ihop så länge att jag exploderar när
Dom står och skattar år det - en exponerad själ
Försöker leva väl och snackar inte - håller käft
Så ta sitt snack och pick och pack och allt det blir nog bäst
Lämna mig ifred, jag pallar inte snacka drama
Det räcker och blir över, backa bara lika bra va
Så låt det komma nu, det sköljer över som en våg
Jävla ångest varje gång, det blir som djupa sår
Har varit sjuka år, har ingen vind i segel
Känner mig typ som mitt emellan stor förlust och galen seger
Så gliden en dag i mina 43:er ah jag ber dig
De fucking ångest mannen shit du kommer gräva ner dig

Vart ska jag gå från nu
Vem ser mig där jag lever
Hur ska jag ta mig ut
Är det mitt fel
Det är mitt fel
Min ångest är kvar

Finns folk man aldrig glömmer som alltid funnits bredvid
Sen finns det folk som kommer som aldrig funnits med mig
Du kallar mig för bror, men gav mig sen ett val
Dom säger gråt en flod, jag gråter fan ett hav
Det sitter svetsat i mitt huvud varje gång jag tänker
Jag lever enkelt men det är svårt när det kommer till höga stängsel
Försöker med djupa andetag men magen viker sig, den sviker mig
Det blir en metafor, du vet en liknelse
Av hela livet i en bubbla som är svår att spräcka
Jag ser mig gå som någon annan jag är själv på läktarn
Men fuck förstå jag kräver nada bror, ingen tröst
Det kommer sluta med ett skott i huvudet, fuck din väst
Jag sänker blicken och försvinner i ett rökmoln
Känns som död då, kan inte förutspå
Hur allt ska bli med livet, tiden rinner fett snabbt
Och folk har frågat varför jag har blivit fett kall

Vart ska jag gå från nu
Vem ser mig där jag lever
Hur ska jag ta mig ut
Är det mitt fel
Det är mitt fel
Min ångest är kvar

Min ångest ligger som en dimma runt min själ
En labyrint, kan inte hitta rätt väg
Det känns som fängelse
Det har varit så sen längesen
Tar djupa andetag och ser det som en bekännelse
Vill inte stå längst bak i ledet som en tönt och undra
Om du har ett problem så tro mig bror för jag har hundra
Dom säger pengar hjälper, hustla till dig sedelbuntar
Men fuck det där jag skiter i, du ser mig klunka pluntan
När spriten slår så blir det som att det ljusnar, molnen spricker
Allting som drog i mig försvinner när jag fucking dricker
Men ska det va så? allting känns som hyckleri mot livet
Jag borde va stark och bryta mark, va nykter hela tiden
Är trött på kalla blickar vill bara försvinna bort
Har mött så många vilsna själar under resans lopp
Det känns som livet nu är inne i sin sista rond
Jag ber dig gud snälla säg till mig en sista gång

Vart ska jag gå från nu
Vem ser mig där jag lever
Hur ska jag ta mig ut
Är det mitt fel
Det är mitt fel
Min ångest är kvar

Vart ska jag gå från nu
Vem ser mig där jag lever
Hur ska jag ta mig ut
Är det mitt fel
Det är mitt fel
Min ångest är kvar

Anxiety

Sometimes they come as uninvited guests
I never want to feel the way I do when I think about it
No pleasant shit, black clouds, anxiety all the time
I clench my fist as soon as some bastard looks at me sideways
I've been biting my tongue for so long that I explode when
They stand there and scoff at it - an exposed soul
Trying to live well and not talk - keeping my mouth shut
So take your talk and pick and pack and everything will probably be best
Leave me alone, I can't stand talking drama
It's enough and more, just back off, okay
So let it come now, it washes over me like a wave
Fucking anxiety every time, it's like deep wounds
It's been sick years, I have no wind in my sails
I feel kind of like in between a big loss and a crazy victory
So slippery one day in my 43s ah I beg you
That fucking anxiety man shit you're gonna bury yourself

Where should I go from now
Who sees me where I live
How should I get out
Is it my fault
It's my fault
My anxiety remains

There are people you never forget who have always been by your side
Then there are people who come who have never been with me
You call me brother, but then you gave me a choice
They say cry a river, I cry a fucking ocean
It's welded in my head every time I think
I live simply but it's hard when it comes to high fences
Trying to take deep breaths but my stomach gives way, it betrays me
It becomes a metaphor, you know, a simile
Of my whole life in a bubble that is hard to burst
I see myself walking like someone else I'm alone in the stands
But fuck understanding I demand nada bro, no comfort
It's going to end with a shot in the head, fuck your vest
I lower my gaze and disappear in a cloud of smoke
Feels like death then, can't predict
What will happen to life, time runs really fast
And people have asked why I've gotten so cold

Where should I go from now
Who sees me where I live
How should I get out
Is it my fault
It's my fault
My anxiety remains

My anxiety lies like a fog around my soul
A labyrinth, can't find the right way
It feels like prison
It's been like this for a long time
Take deep breaths and see it as a confession
Don't want to stand at the back of the line like a dork and wonder
If you have a problem trust me bro 'cause I have a hundred
They say money helps, hustle till you get bundles of bills
But fuck that I don't give a shit, you see me chugging the bottle
When the liquor hits, it's like it brightens up, the clouds break
Everything that dragged me down disappears when I fucking drink
But should it be like that? Everything feels like hypocrisy against life
I should be strong and break ground, be sober all the time
Tired of cold stares just want to disappear
I've met so many lost souls along the way
It feels like life is now in its final round
I beg you God please tell me one last time

Where should I go from now
Who sees me where I live
How should I get out
Is it my fault
It's my fault
My anxiety remains

Where should I go from now
Who sees me where I live
How should I get out
Is it my fault
It's my fault
My anxiety remains