Paroles et traduction Hel - Livsfärd I Blindo

Livsfärd I Blindo

Över mörkaste dalgång där vindar drar bi,
Göms skatter av liv, där döljs allt
Av varsamma händer de leddes bortom,
Mot helande kraft tusen falt.

Styrkan besitts ej av den, vars steg,
Ses tas på en upptrampad stig.
Känslan av frihet och väl mod förstärks,
Av att inneha frihetens val.

Fången i käftar då blodtörst tar vid,
På stenbädd hans öde nu nåtts.
Närhet av stor slagna dåd känns invid,
Slut tyr sig nära till trots.

Trädkronor suckar och ryggar tillbaks,
När slöjan av dimma når skyn.
EN man med ett hopp om ett rikare liv,
Nu ensam med fruktan i syn.

Bortom köldslagna dalar och oskuldsfull skog,
Osar bestarnas offereld tätt.
Med löften om att lycka de lockades med,
Till djupet sen aldrig de setts.

Sargat ett liv levts, med svaghet i tät,
En spricka i sfären ses svart.
Hopplösa nätter och dagar malt på,
Himlar slås sönder i natt.

Jag följer mitt inre, markerar min väg
över otrampad mark min gestalt
Mitt inre, mitt tempel jag tyr mig till mig själv
Har ej valt en gud - jag är allt

Himlar slås sönder i natt
När slöjan av dimma når skyn

Life's Journey in Darkness

Over darkest valleys where winds blow cold,
Treasures of life hide, where all is untold
By gentle hands they were led beyond,
To healing powers a thousand-fold.

Strength is not possessed by the one whose pace,
Is seen to be taken on a well-worn trace.
The feeling of freedom and courage is enhanced,
By possessing the choice of freedom's chance.

Captive in jaws as bloodlust takes hold,
On a stone bed his fate has reached its fold.
Closeness of great deeds done is felt near,
Yet the end draws close despite.

Treetops sigh and recoil in response,
As the misty veil reaches the sky's expanse.
A man with a hope for a life more complete,
Now alone with fear in sight.

Beyond icy valleys and forests of innocence,
The beasts' sacrificial fire burns intense.
With promises of happiness they lured them in,
To depths from which they were never seen.

A scarred life lived, with weakness close at hand,
A crack in the sphere is seen, black.
Hopeless nights and days have ground on,
Heavens shatter in the night.

I follow my inner self, and mark my own way
Across untrodden ground my form will sway
My inner-self, my temple I turn to myself
Have chosen no god - I am everything

Heavens shatter in the night
As the misty veil reaches the sky's height