Paroles et traduction Hel - Bröders blod

Bröders blod

Sista slaget väntar över åsen genom dal
Fåglar för ett budskap över byn
Samla här som står sig stark av mannafolk i tal
Må siste man ta fanan ner från skyn

Hedra män som spillt sitt blod och aldrig vänt sig om
Som vandrar över fälten över ås
Trampat över liken färgat himlen med sitt hat
Onda man från fjärran ska förgås

Bröder blod har befläckat deras händer deras själ
Minner om de slag i fjärran löd
Ondskan vilar tung i jord då stjärnor hålls i sken
Brinner för att värma liv i död

Månen följer tyste steg över man och kvinna, barn
I unga kroppar brinner ivern stor
Ett sista tal till fäders tröst hört skalders rim och sång
Att aldrig svika kraft i hand, vår bror

När rädslan är begraven och vår styrka funnit råd
Vid fälten över åsen hjältar stå
Fast vinden piskar, skär i sköld när kyla biter stål
Ska ropen skalla tunga gå framåt

När bröder faller illa och se sin broders liv i jord
är det svårt att vända rygg, släppa tag
När ropen blir till viskning lever minnet av dem kvar

Tappra våra bröder till sista slag

Brothers' Blood

The last battle awaits over the ridge through the valley
Birds carry a message over the village
Gather here those who stand strong in number
May the last man take the banner down from the sky

Honor the men who shed their blood and never turned back
Who walked across the fields over the ridge
Trampled over the bodies, painted the sky with their hatred
Evil men from afar shall perish

Brothers' blood has stained their hands and souls
Reminding us of the battles that echoed afar
Evil rests heavy on the earth as stars are held in light
Burning to warm life in death

The moon follows quiet steps over man and woman, child
In young bodies burns a fierce desire
A final speech for the comfort of the fathers, heard the bard's rhyme and song
Never to fail the strength in hand, our brother

When fear is buried and our strength finds advice
At the fields over the ridge, heroes stand
Though the wind whips, cuts at the shield when the cold bites steel
The cries shall echo, march forward

When brothers fall ill and see their brothers' lives in the earth
It is hard to turn back, to let go
When the cries become whispers, the memory of them remains

Brave our brothers until the last battle