Välkommen hem - Joacim Cans traduction en allemand

Välkommen hem

Här står jag då igen på den plats som kallas hem
Där kölden oftast blev för sträng, där isen ligger än
Där fågelsången ekar falskt i dur, i ur och skur
Där varje människa sover lugnt och tryggt uti sin bur

Na-Na-Na-Na-Na-Na-Na
Aldrig mera

Jag går längs lugna gatan där förändring inte fanns
Där allt var som det skulle va, i kvadrat, i tusenfalt

Välkommen hem till "Orwell's eighty-four"
Välkommen tillbaka dit tiden aldrig når
Välkommen hem till mitt "nineteen eighty-four"
Där det enda kvar att göra var att gå

Där dörrarna hålls stängda i hopp om att ingen ser
Där fryser vi från värmen,den som bara bryter ner
När inga ögon ser, de blundar, inga öron hör
Då faller man till sist, och det är fallet som förgör

Na-Na-Na-Na-Na-Na-Na
För alltid fallna

Välkommen hem till "Orwell's eighty-four"
Välkommen tillbaka dit tiden aldrig når
Välkommen hem till mitt "nineteen eighty-four"
Där det enda kvar att göra var att gå

I ettans alla fönster stråle blid i julefrid
Värmen strömmar ut i nattens retrofyllda nid
Där famnar aldrig fångar, dit där händer aldrig når
Där växer inga rosor, bara taggar i sina snår

Na-Na-Na-Na-Na-Na-Na
Aldrig mera
Na-Na-Na-Na-Na-Na-Na
Aldrig mera

Välkommen hem

Välkommen hem till "Orwell's eighty-four"
Välkommen tillbaka dit tiden aldrig når
Välkommen hem till mitt "nineteen eighty-four"

Willkommen Zuhause

Hier stehe ich nun wieder an dem Ort, den man Zuhause nennt
Wo die Kälte oft zu streng wurde, wo das Eis noch liegt
Wo der Gesang der Vögel falsch in Dur erklingt, bei Wind und Wetter
Wo jeder Mensch ruhig und sicher in seinem Käfig schläft

Na-Na-Na-Na-Na-Na-Na
Nie wieder

Ich gehe die ruhige Straße entlang, wo es keine Veränderung gab
Wo alles so war, wie es sein sollte, quadratisch, tausendfach

Willkommen Zuhause in "Orwells '84"
Willkommen zurück, wo die Zeit niemals hinkommt
Willkommen Zuhause in meinem "1984"
Wo das Einzige, was noch zu tun blieb, war zu gehen

Wo die Türen geschlossen gehalten werden, in der Hoffnung, dass niemand zusieht
Wo wir vor der Wärme frieren, die uns nur niedermacht
Wenn keine Augen sehen, sie blinzeln, keine Ohren hören
Dann fällt man am Ende, und es ist der Fall, der zerstört

Na-Na-Na-Na-Na-Na-Na
Für immer gefallen

Willkommen Zuhause in "Orwells '84"
Willkommen zurück, wo die Zeit niemals hinkommt
Willkommen Zuhause in meinem "1984"
Wo das Einzige, was noch zu tun blieb, war zu gehen

In allen Fenstern der Nummer Eins strahlt es mild in weihnachtlichem Frieden
Die Wärme strömt hinaus in die retro-erfüllte Nacht der Verachtung
Wo Arme niemals fangen, wo Hände niemals hinreichen
Wo keine Rosen wachsen, nur Dornen in ihrem Dickicht

Na-Na-Na-Na-Na-Na-Na
Nie wieder
Na-Na-Na-Na-Na-Na-Na
Nie wieder

Willkommen Zuhause

Willkommen Zuhause in "Orwells '84"
Willkommen zurück, wo die Zeit niemals hinkommt
Willkommen Zuhause in meinem "1984"