Paroles et traduction Lars Winnerbäck - Jag Fattar Ingenting

Jag Fattar Ingenting

Inte en dag yngre skriver jag en sång
Jag har ältat alla ord här över muggar och glas
Vi kom varandra närmre du och jag i vår
Och jag är tacksam för att du orkar lyssna
En sommar igen, kanske nå'n vecka på landet
Kanske nå'n helg i nå'n storstad söderut
Du och din tjej och jag och min son ibland
Planerna, är skönt om de kan flyta lite nu
Fan, det värker, det ilar då och då
Det känns ibland som om alla har förstått utom jag
Att världen står och pekar, stackars han som tror att livet är en dröm
Han borde ta ett jobb
Jag drack en kaffe hos Louise på hennes uteplats igår
Hembakt och en son som lärt sig cykla just
Hon berätta' sin historia och om styrkan hon fått
Hur värdena ändras när sjukdomar kommer
Och jag ville skjuta mig själv redan på tunnelbanan hem
För hur svag jag har varit och hur fel jag har haft
Två öl senare var Skånegatan ändå lite lockande
Och framtiden ljus
Jag fattar ingenting
Ännu inte äldre tar jag flyget härifrån
Och tänker att jag blivit lite starkare nu
Tänker att jag bara måste se mig om och leva lite mer
Ja, du vet hur jag är
Men sen i mörkret på hotellet i lappsjukans klimax
Klickar jag fram bilder som jag har i telefon'
Hon och jag i taxi på väg från Gorkijparken
På ett sista försök i Moskva
Ja, nu minns jag det som varmt det där som frös i TV-soffan
Dagarna vi inte orkade prata med varann
Jag tvivlar än en gång och strör ut frågorna på bordet
Nå'n säger nå'nting, nå'n annan nå't annat
Jag kunde säga att jag önskar hon förstod
Men det är inte det, jag vill nog bara ändra sanningen
Nu går solen upp och jag står på en balkong
I ett land jag aldrig känt och tittar österut
Ett land jag aldrig känt med nya smaker att förnimma
Steg som måste tas och mina hyllor för mig själv
Stolt som en bödel som bara gör sitt jobb
Väntar jag på frälsning och förståelse
Jag fattar ingenting
Jag fattar ingenting och jag ser bara tecken
Bilder säger stanna och bilder säger gå
Vi pratar inte mera eller gifter oss till hösten
Saker förändras när tiden går
Har jag väntat mig för mycket, blåste jag iväg?
Jag ser tillbaka på en radda av affischer
Jag tror jag drömde om ett liv bara utan korridorer
Utan korridorer skulle jag bli lycklig
Du kände mig när åren var terminer
När sommaren var helig och nätterna var allt
Du har var't densamma som en klippa genom tiden
Med en hand som verkat räcka åt oss alla
Minns du när vi satt utanför Strandbadet i Falkenberg
Och lyssnade på när havet blåste in
Det var långt innan henne, det var långt före allt
Men jag kan inte komma på att jag sakna' nå't då
Jag ser regnet komma närmre över floden
TV:n dövar tystnaden i mörkret
Tid, tid
Inte en dag yngre skriver jag en sång
Jag fattar ingenting

I Don't Understand Anything

Not a day younger, I write this song
Over mugs and glasses, I've mulled over every word
We grew closer, you and I, this spring
And I'm grateful you can bear to listen
Another summer, maybe a week in the countryside
Maybe a weekend in some southern metropolis
You and your girl, and me and my son sometimes
The plans, it's nice if they can flow a little now
Damn, it aches, it stings now and then
Sometimes it feels like everyone understands except me
That the world is pointing, poor him who thinks life is a dream
He should get a job
I had coffee with Louise on her patio yesterday
Homemade treats and a son who just learned to ride a bike
She told her story and about the strength she's gained
How values change when illness comes
And I wanted to shoot myself already on the subway home
Because of how weak I've been and how wrong I've been
Two beers later, Skånegatan was still a little tempting
And the future bright
I don't understand anything
Not yet older, I take a flight from here
And think that I've become a little stronger now
Think that I just have to look around and live a little more
Yeah, you know how I am
But then in the darkness of the hotel, at the climax of the flu
I click through pictures I have on my phone
Her and me in a taxi on the way from Gorky Park
On a last try in Moscow
Yeah, now I remember it as warm, that which froze on the TV couch
The days we couldn't bear to talk to each other
I doubt once again and scatter the questions on the table
Someone says something, someone else something different
I could say I wish she understood
But that's not it, I just want to change the truth
Now the sun rises and I stand on a balcony
In a land I've never known, looking east
A land I've never known with new flavors to perceive
Steps that must be taken and my shelves for myself
Proud as an executioner who just does his job
I wait for salvation and understanding
I don't understand anything
I don't understand anything and I only see signs
Pictures say stay and pictures say go
We don't talk anymore or get married in the fall
Things change as time passes
Did I expect too much, did I blow away?
I look back on a series of posters
I think I dreamed of a life just without corridors
Without corridors I would be happy
You knew me when the years were semesters
When summer was sacred and the nights were everything
You've been the same as a rock through time
With a hand that seemed to reach for all of us
Remember when we sat outside Strandbadet in Falkenberg
And listened to the ocean blowing in
It was long before her, it was long before everything
But I can't think of anything I missed then
I see the rain coming closer over the river
The TV drowns out the silence in the darkness
Time, time
Not a day younger, I write this song
I don't understand anything