Paroles et traduction Lars Winnerbäck - Mareld - Live på Sentrum Scene Oslo 08

Mareld - Live på Sentrum Scene Oslo 08

Det är sensommar Sverige
Jag är på väg härifrån
Jag kan inte förklara
Jag stänger av telefonen
Ner faller löven
Och bladen blir mull
Jag kanske åker till Island
Jag kanske super mig full
Jag är för fattig för London
Jag är för tyst för LA
Det finns en anda i Dublin
Men den är skadlig för mig
Jag glider ifrån allt
Vad var jag en gång?
Jag förlorar mitt fokus
Vad drömde jag om?
Jag har lånat av banken
Jag har sökerhetsdörr
Jag skulle aldrig få säga
Att det var enklare förr
Jag ser mig i spegeln
Det är en dålig dag
Är det honom jag känner?
Är det han som är jag?
Det blåser osunda vindar
Det gör mig dämpad och sval
Det krävs så mycket mygel
För att verka normal
Här är tusen butiker
Med vässade klor
Det kommer trötta idéer
Från strama kontor
Men det är sällsamt vackert
Här kommer hösten igen
Det är kallt som i stenhus
Det doftar av regn
Jag läser en tidning
Jag ser vad det står
Men det är inget jag bryr mig om
Ingenting jag förstår
Dom som skriver ljuger
Allt är tvärtom
Dom skulle mörda för pengar
Skandalen är dom
Jag såg ett dreglande lejon
Stod på toppen och sa:
"Jag ger bara folket
Vad folket vill ha"
Rör mina händer
Du måste förstå
Jag orkar inte förklara
Försök och se det ändå
Det gnager mitt sinne
Det är som overklighet
I varje blinkande fönster
En korrupt profet
Och jag har varit i templet
Där månglarna står
Dom sa: "Allt är till salu"
Jag sa: "Kom älskling vi går"
Jag kunde ställa mig naken
Jag skulle mena en del
Men ett dreglande lejon
Skulle ta det helt fel
Jag hade massor av idéer
Jag hade vägen klar
Jag hade tusentals frågor
Och tusentals svar
Tyst ligger vägen
I rödbrun rost
Det är som mareld i havet
Som allhelgonafrost

Mareld - En direct sur la scène Sentrum à Oslo 08

C’est la fin de l’été en Suède
Je pars de là
Je ne peux pas expliquer
J’éteins mon téléphone
Les feuilles tombent
Et les feuilles deviennent de la poussière
Je pourrais aller en Islande
Je pourrais me saouler
Je suis trop pauvre pour Londres
Je suis trop silencieux pour Los Angeles
Il y a un esprit à Dublin
Mais il est nocif pour moi
Je glisse loin de tout
Qui étais-je autrefois ?
Je perds mon objectif
De quoi rêvais-je ?
J’ai emprunté à la banque
J’ai une porte de sécurité
Je ne devrais jamais dire
Que c’était plus simple avant
Je me regarde dans le miroir
C’est une mauvaise journée
Est-ce lui que je connais ?
Est-ce lui qui est moi ?
Le vent souffle des vents malsains
Cela me rend calme et froid
Il faut tellement de moisissure
Pour paraître normal
Il y a mille magasins ici
Avec des griffes affûtées
Des idées fatiguées viennent
Des bureaux rigides
Mais c’est étrangement beau
L’automne est de retour ici
C’est froid comme dans une maison de pierre
Il sent la pluie
Je lis un journal
Je vois ce qu’il dit
Mais ce n’est pas quelque chose qui me préoccupe
Rien que je ne comprenne
Ceux qui écrivent mentent
Tout est à l’envers
Ils tueraient pour de l’argent
Le scandale c’est eux
J’ai vu un lion baveux
Debout au sommet il a dit :
« Je donne aux gens
Ce que les gens veulent »
Touche mes mains
Tu dois comprendre
Je n’ai pas la force de l’expliquer
Essaie de le voir quand même
Cela ronge mon esprit
C’est comme l’irréalité
Dans chaque fenêtre clignotante
Un prophète corrompu
Et j’ai été au temple
Où les usuriers se tiennent
Ils ont dit :« Tout est à vendre »
J’ai dit :« Viens chérie, on y va »
Je pourrais me tenir nu
J’aurais quelque chose à dire
Mais un lion baveux
Se tromperait complètement
J’avais plein d’idées
J’avais le chemin clair
J’avais des milliers de questions
Et des milliers de réponses
La route est silencieuse
En rouille rouge-brun
C’est comme la phosphorescence dans la mer
Comme le gel de la Toussaint