Paroles et traduction Maritza Horn - Tjuvarnas Konung

Tjuvarnas Konung

Se tjuvarnas konung, han hastar,
Ur valsen som nyss tagit slut,
Sin kappa kring axlarna kastar,
Och skyndar i parken sig ut.
Vad var det som rörde hans sinne
Och gjorde hans panna så blek?
Kan hända, ett fasansfullt minne,
Begånget i lidelsens lek.

Han ägt varken far eller moder,
Genom livet han gått utan stöd.
Som barn med en jämnårig broder,
Vid rike man svor ty sitt bröd.
Så blev han en son utav gatan,
Förförd uti ungdomens år.
Så sattes hans namn uppå kartan,
Av Stockholms förbrytarekår.

Han börjar att saknas i salen,
Men vem utav tjuvarnas rim.
Kring borden går fyllda pokalen,
Men tjuvarnas konung ej finns.
Hans drottning, den fagra blondinen,
Av lättsinnig glädje förstörd.
Hon blev i sin fagraste ungdom,
Av tjuvarnas konung förförd.

Hon börjar att söka i salen,
Med oro så vacklande tung.
Hon frågade vem som hon möter,
Om de ej sett tjuvarnas kung.
Så får hon då höra av vakten,
Att han uti parken flytt ut.
Hon gångar sig ut för att söka,
Och finner så honom tillslut.

Hon gångar då fram till hans sida,
Och viskar så ljuvligt hans namn.
Men han tyckes endast förbida,
För honom känns livet så kallt.
Ett skott hördes ljuda i natten,
Ett anskri och allt är snart slut.
På marken låg tjuvarnas konung,
Som blev levande antal ströks ut.

King of Thieves

See the King of Thieves, he is pale,
From the waltz which has just ended,
He throws his cape around his shoulders,
And hurries out into the park.
What was it that stirred his mind
And made his forehead so pale?
Perhaps, a dreadful memory,
Committed in a game of passion.

He belonged to neither father nor mother,
He has walked through life without support.
As a child, with an equal brother,
By the wealthy man, he swore himself to his bread.
So he became a son out of the street,
Seduced in the years of his youth.
So his name was put on the map,
By Stockholm's corps of criminals.

He begins to be missing in the hall,
But who of the thieves' rhyme.
Around the tables goes the filled goblet,
But the King of Thieves is not found.
His queen, the beautiful blonde,
Spoiled by carefree joy.
She became in her most beautiful youth,
Seduced by the King of Thieves.

She begins to search in the hall,
With worry so unsteadily heavy.
She asked whom she meets,
If they have not seen the King of Thieves.
Then she hears from the guard,
That he flew out into the park.
She walks out to search,
And finds him at last.

She walks up to his side,
And whispers his name so sweetly.
But he seems to only wait,
For life feels so cold to him.
A gunshot was heard in the night,
A scream and everything is soon over.
The King of Thieves lay on the ground,
Which was crossed out as a living number.