Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken (Mellan Stockholms samtliga busar en januarikväll år 1903 - 2009 Remastered Version - Olle Adolphson traduction en allemand

Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken (Mellan Stockholms samtliga busar en januarikväll år 1903 - 2009 Remastered Version

I januari månad år nittonhundratre
Ett gäng av kungsholmsbusar på marsch man kunde se
Med pavan uti fickan och med lurporna på sne'
De var sura för de aldrig fick va' me'

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

Och samma kväll så samlades allt uppå Brunkeberg
Ett saftigt gäng som frusta Klaras öl och must och märg
Det var aldrig tal om kanske när de börja mucka gräl
De var sura för att allting var så fel

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

Det dånade om busarna som kom från Gamla Stan
Med åttiåtta söderkisar, grabbar hela dan
Och från Östermalm det tågades med schvung och svaj och spänst
Fast de var sura för de jämt fick gå längst

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

Och Tegelbacken tömdes raskt på slödder, böss och skarn
När busarna kom tågandes från alla håll i stan
Där låg den tom och tigande i månens vita ljus
Medan sången steg bland kåkar och bland hus

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

De stod vid Tegelbacken, de stod där man mot man
I månens bleka ljus, men ingen vågade sig fram
I fyra timmar hötte de och skrek från varsin gränd
Och sen så vände de på klacken och gick hem

Det var grabbarna från Eken, det var grabbar med kulör
Det var grabbarna som var på ett sjuhelvetes humör
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

Men än idag med fasa talar man i Stockholms stad
Om hur busarna på Tegelbacken slogs tre dar å rad
Och med knogjärn och med påkar och med blodet rött och hett
Gick till Tegelbacken för att skipa rätt

Die Ballade von der großen Schlägerei auf dem Tegelbacken (Zwischen allen Raufbolden Stockholms an einem Januarabend im Jahr 1903 - 2009 Remastered Version)

Im Januar des Jahres neunzehnhundertdrei
Sah man eine Bande Kungsholmer Raufbolde marschieren
Mit der Flasche in der Tasche und den Kappen schief
Sie waren sauer, weil sie nie dabei sein durften

Das waren die Jungs von Eken, das waren Kerle mit Charakter
Das waren die Jungs, die eine höllische Laune hatten
Und mit Schlagringen und mit Knüppeln und mit rotem, heißem Blut
Gingen zum Tegelbacken, um Recht zu schaffen

Und am selben Abend sammelte sich alles auf dem Brunkeberg
Eine kräftige Bande, die Klaras Bier schnaubte und vor Kraft strotzte
Es gab kein Vielleicht, als sie anfingen, Streit zu suchen
Sie waren sauer, weil alles so falsch war

Das waren die Jungs von Eken, das waren Kerle mit Charakter
Das waren die Jungs, die eine höllische Laune hatten
Und mit Schlagringen und mit Knüppeln und mit rotem, heißem Blut
Gingen zum Tegelbacken, um Recht zu schaffen

Es dröhnte von den Raufbolden, die aus Gamla Stan kamen
Mit achtundachtzig Söder-Jungs, Kerle durch und durch
Und von Östermalm zog man heran mit Schwung und Elan und Spannkraft
Obwohl sie sauer waren, weil sie immer am weitesten gehen mussten

Das waren die Jungs von Eken, das waren Kerle mit Charakter
Das waren die Jungs, die eine höllische Laune hatten
Und mit Schlagringen und mit Knüppeln und mit rotem, heißem Blut
Gingen zum Tegelbacken, um Recht zu schaffen

Und der Tegelbacken leerte sich rasch von Gesindel, Pöbel und Abschaum
Als die Raufbolde anmarschiert kamen aus allen Ecken der Stadt
Da lag er leer und schweigend im weißen Licht des Mondes
Während der Gesang aufstieg zwischen Hütten und Häusern

Das waren die Jungs von Eken, das waren Kerle mit Charakter
Das waren die Jungs, die eine höllische Laune hatten
Und mit Schlagringen und mit Knüppeln und mit rotem, heißem Blut
Gingen zum Tegelbacken, um Recht zu schaffen

Sie standen am Tegelbacken, sie standen dort Mann gegen Mann
Im blassen Licht des Mondes, doch keiner wagte sich vor
Vier Stunden lang drohten sie und schrien aus jeder Gasse
Und dann drehten sie auf dem Absatz um und gingen heim

Das waren die Jungs von Eken, das waren Kerle mit Charakter
Das waren die Jungs, die eine höllische Laune hatten
Und mit Schlagringen und mit Knüppeln und mit rotem, heißem Blut
Gingen zum Tegelbacken, um Recht zu schaffen

Doch noch heute spricht man mit Schrecken in Stockholms Stadt
Davon, wie die Raufbolde am Tegelbacken drei Tage lang kämpften
Und mit Schlagringen und mit Knüppeln und mit rotem, heißem Blut
Zum Tegelbacken gingen, um Recht zu schaffen