Paroles et traduction Ulf Lundell - Ett Stenbord I Toscana

Ett Stenbord I Toscana

I parkeringshuset är det fotspår
I asfalten, dom har stelnat nu
Den här sommaren var lång och het
Rensade garderoben i går
Slängde kläder i en gul låda på stan,
Utanför tunnelbanan står nu en profet
Och pratar om stjärnorna och Jorden
Och om meningen med allt.
Han har min jacke på sej och min halsduk
För nu har det börjat blåsa kallt
Kunde vart jag och det där paret
Som går bland parkens gula blad
Med armarna om varann
Det kunde ha vart du och jag.
Det kunde ha vart du och jag
Vid ett stenbord i Toscana
I skuggan under trädet
En varm septemberdag
Kunde ha vart vi två
Vi två
Säj mej, min älskade vän
Vad är det för lag
Som vi älskar att bryta mot
Som bortskämda barn
Det är kärlekens lag
Den är så enkel, så enkel
Men vi gör den så svår
Vi två.
Det finns kvinnor som tror att män tror
Att kvinnor står i förbund med djävulen
Men mitt misstag är ett annat,
Jag har alltid trott att kvinnan står för nåt högre
För hoppet, för framtiden, för sanningen.
Romantisk kan hända, en piedestalfilosofi
Det är sant
Men i kvinnan har jag sökt och längtat
En hemlig bundsförvant
En reskamrat för vägen ut
Till ett större och rikare liv.
Kroppen har sin hunger
Ögat sin lust, men det är ditt
Väsen jag är mest förtjust i.
Det kunde ha vart du och jag
Vid ett stenbord i Toscana
I skuggan under trädet
En varm septemberdag
Kunde ha vart vi två
Vi två
Säj mej, min älskade vän
Vad är det för lag
Som vi älskar att bryta mot
Som bortskämda barn
Det är kärlekens lag
Den är så enkel, så enkel
Men vi gör den så svår
Vi två.
Vi har olika gåvor, olika förmågor
Vi är till för att komplettera varann
Så säj mej du som vet så mycket bättre än jag
Varför vi sliter skallarna av varann
Kvinna och man?
Det kunde ha vart du och jag
Vid ett stenbord i Toscana
I skuggan under trädet
En varm septemberdag
Kunde ha vart vi två
Vi två
Säj mej, min älskade vän
Vad är det för lag
Som vi älskar att bryta mot
Som bortskämda barn
Det är kärlekens lag
Den är så enkel, så enkel
Men vi gör den så svår
Vi två.

A Stone Table in Tuscany

In the parking lot there're footprints
In the asphalt, they're solidified now
This summer was long and hot
Cleaned out the closet yesterday
Threw clothes in a yellow box in town,
Outside the subway now stands a prophet
And talks about the stars and the Earth
And about the meaning of it all.
He has my jacket on and my scarf
For now it has started to blow cold
Could have been me and the couple
Who're walking among the yellow leaves of the park
With their arms around each other
It could have been you and me.
It could have been you and me
At a stone table in Tuscany
In the shade under the tree
On a warm September day
Could have been the two of us
The two of us
Tell me, my beloved friend
What is the law
That we love to break
Like spoiled children
It is the law of love
It is so simple, so simple
But we make it so difficult
The two of us.
There are women who believe that men believe
That women are in league with the devil
But my mistake is different,
I have always believed that women stand for something higher
For hope, for the future, for truth.
Romantic perhaps, a pedestal philosophy
That's true
But in women I have searched for and longed
A secret ally
A fellow traveler for the road out
To a bigger and richer life.
The body has its hunger
The eye its desire, but it is your
Essence I am most fond of.
It could have been you and me
At a stone table in Tuscany
In the shade under the tree
On a warm September day
Could have been the two of us
The two of us
Tell me, my beloved friend
What is the law
That we love to break
Like spoiled children
It is the law of love
It is so simple, so simple
But we make it so difficult
The two of us.
We have different gifts, different abilities
We are meant to complement each other
So tell me you who know so much better than I
Why do we tear each other's hair out
Women and men?
It could have been you and me
At a stone table in Tuscany
In the shade under the tree
On a warm September day
Could have been the two of us
The two of us
Tell me, my beloved friend
What is the law
That we love to break
Like spoiled children
It is the law of love
It is so simple, so simple
But we make it so difficult
The two of us.