Paroles et traduction Ulf Lundell - Levande och varm

Levande och varm

Jag saknar min ungdom, jag vill inte bli gammal
Vi gick i den varma sommarnatten med armarna om varandra
Nu sitter jag fast här i den här sagan om mig själv
Och jag har nästan ingenting att längre att räkna in när det blir kväll
Under lyktorna och träden, förälskade, berusade
Av kärleken och vinet, av nattens regn och rå
Jag är tämjd nu till slut, fjättrad av historien
Av det liv jag inte visst eller kunde veta nånting om
Det finns en död i medelåldern och rebellen själv, han vet
Att han borde brunnit upp för längesen, nu är det mesta ensamhet
Nu är dagarna så långa och nätterna en snårig skog
Full av hästar, full av ansikten, de som älskade, de som dog
Har jag älskat än, har jag levt?
Har jag varit ett med livet här?
Eller ha jag slarvat bort allting?
Har jag nånsin varit kär?
Var jag kär där i den varma natten
Eller gör avståndet en lögn
Ljuv nog att bära mig vidare
För att än en gång bli ung?
Du längtar hela livet, sen en dag tar livet slut
Då vet du äntligen att leva är att ständigt längta ut
Att längta efter kärleken, efter en enda kort minut
Av hemkomst här i kosmos – längtan efter Gud
Är det en ynnest eller en förbannelse att ha varit ung på 60-talet?
Vi är ett utdöende släkte nu, här i staten och kapitalet
Jag förbannar mina minnen som aldrig lämnar mig ifred
Du tror jag är nostalgisk men jag tärs av en idé
Av en dröm som kanske var för bra för att någonsin bli sann
Jag vill vänja mig vid världen här men jag tror inte jag kan
I den varma sommarnatten, med bara armar om varann
Kanske är det allt, sen inget mer, det är vad jag tror ibland
Ingen kan bli ung igen, men lyktorna är kvar
Under träden i den varma natten går de par om par
Jag vill gå där i ett annat land med en kvinna vid min arm
Det här krigen är så meningslöst, hon är levande och varm
Hon är levande och varm
Hon är levande och varm
Hon är levande och varm
Levande och varm
Levande och varm
Hon är levande och varm

Alive and Warm

I miss my youth, I don't want to grow old
We walked in the warm summer night with our arms around each other
Now I'm stuck here in this fairy tale of myself
And I have almost nothing left to count on when it gets dark
Under the lanterns and trees, in love, intoxicated
By love and wine, by the night's rain and dew
I'm tamed now finally, fettered by history
By the life I didn't know or could know anything about
There's a death in middle age and the rebel himself, he knows
That he should have burned up long ago, now it's mostly loneliness
Now the days are so long and the nights a tangled forest
Full of horses, full of faces, those who loved, those who died
Have I loved yet, have I lived?
Have I been one with life here?
Or have I wasted everything?
Have I ever been in love?
Was I in love there in that warm night
Or does distance make a lie
Sweet enough to carry me on
To become young once again?
You long for your whole life, then one day life ends
Then you finally know that to live is to constantly long to get out
To long for love, for a single short minute
Of homecoming here in the cosmos – longing for God
Is it a privilege or a curse to have been young in the 60s?
We are an extinct species now, here in the state and capital
I curse my memories that never leave me alone
You think I'm nostalgic but I'm consumed by an idea
Of a dream that was perhaps too good to ever come true
I want to get used to the world here but I don't think I can
In the warm summer night, with only our arms around each other
Perhaps that's all, then nothing more, that's what I think sometimes
No one can become young again, but the lanterns remain
Under the trees in the warm night, they walk in pairs
I want to walk there in another country with a woman on my arm
This war is so meaningless, she is alive and warm
She is alive and warm
She is alive and warm
She is alive and warm
Alive and warm
Alive and warm
She is alive and warm