Текст и перевод песни 18 Horses - Struntsamma

Struntsamma

Det är ingen ide för jag tror inte att det fastnar
Det verkar alltid vara nån som bär mer och nån som lastar
Ibland blir det nån som fastar
För vissa äter mer och vissa äter asfalt
Inte svårt att se att vägen är anpassad
Tassar
Omkring våra system
Vissa kastar sten
Vissa kastar flaskor
Vi söker efter fred
Men vi passar
Så fort möjligheten presenterar sig helt paffad
Av vilka vi är och vilka människor som vi haffar
Vilken atmosfär vi lyckas andas när vi skaffar
Hat i våran värld och får kippa efter andan
Vi landar och kontrolleras enkelt utav maffian
Vi kallar det regeringen
Vi överkonsumerar jämt
Vi ser på fel men verkar inte vara intresserade
Nyheter fakta allt vi får är fabricerade
Minnen och vi kan inte radera det

Det är struntsamma
Struntsamma jag
Struntsamma
Kommer aldrig vilja ha
Sånt gammalt
Sån gammal smak
Struntsamma att vi lever 1800-tal

Inte så annorlunda
Från när vi var på arton hundra
Men vi har så svårt att växa upp
Blir fast i villa villerkulla
Fast i våra minnen svunna
Pass för dina fingrar bundna
Last som vi kan skjuta bort på någon annans lass, undrar
Om det ens ska vara någon idé
Att slösa bort energi
Och engagera sig mer
Jag menar
Jag känner det kan vara struntsamma med det
Men om vi går runt med samma idé
Kan vi lämna buntbanden brevid
Kanske lösa nåt och kanske komma på nåt bättre
Kanske bry oss lite mer och se effekten
Kanske dyka ner i vårt problem
Och förutse en bättre väg och samarbeta för att rädda släktet
Men ibland finns ingen ork och jag förstår det sättet
Man känner struntsamma, skit i det, det räcker
Man tömmer ut reserven tills man ligger där med nerverna
På utsidan och huvet under täcket

Det är struntsamma
Struntsamma jag
Struntsamma
Kommer aldrig vilja ha
Sånt gammalt
Sån gammal smak
Struntsamma att vi lever 1800-tal
Det är struntsamma
Struntsamma jag
Struntsamma
Kommer aldrig vilja ha
Sånt gammalt
Sån gammal smak
Struntsamma att vi lever 1800-tal
Det är struntsamma
Struntsamma jag
Struntsamma
Kommer aldrig vilja ha
Sånt gammalt
Sån gammal smak
Struntsamma att vi lever 1800-tal
Det är struntsamma
Struntsamma jag
Struntsamma
Kommer aldrig vilja ha
Sånt gammalt
Sån gammal smak
Struntsamma att vi lever 1800-tal

Struntsamma

It is of no use, I do not think it will stick
There always seems to be someone who carries more and someone who unloads
Sometimes, someone fasts
For some eat more and some eat asphalt
It is not difficult to see that the road is adapted
Paws
Around our system
Some throw stones
Some throw bottles
We search for peace
But we pass
As soon as the opportunity presents itself, completely surprised
By who we are and what kind of people we grope
What atmosphere we manage to breathe when we acquire
Hatred in our world and gasp for breath
We land and are easily controlled by the Mafia
We call it the government
We overconsume all the time
We overlook wrongs but do not seem to be interested
News, facts, everything we get is fabricated
Memories and we cannot erase them

It does not matter
Indifferent me
Indifferent
Will never want
Such an old
Such an old taste
Indifferent that we live in the 1800s

Not so different
From when we were in the eighteen hundreds
But we find it so difficult to grow up
Become stuck in Villa Villekulla
Stuck in our vanished memories
Pass tied around your fingers
Burden that we can unload onto someone else's load, I wonder
If there should even be any point
To waste energy
And become more involved
I mean
I feel it can be indifferent with it
But if we go around with the same idea
We can leave the zip ties next to it
Perhaps solve something and perhaps come up with something better
Perhaps care a little more and see the effect
Perhaps dive into our problem
And foresee a better way and work together to save the species
But sometimes there is no energy and I understand that
You feel indifferent, don't bother, it's enough
You exhaust the reserves until you lie there with nerves
Exposed and your head under the covers

It does not matter
Indifferent me
Indifferent
Will never want
Such an old
Such an old taste
Indifferent that we live in the 1800s
It does not matter
Indifferent me
Indifferent
Will never want
Such an old
Such an old taste
Indifferent that we live in the 1800s
It does not matter
Indifferent me
Indifferent
Will never want
Such an old
Such an old taste
Indifferent that we live in the 1800s
It does not matter
Indifferent me
Indifferent
Will never want
Such an old
Such an old taste
Indifferent that we live in the 1800s