Текст и перевод песни Agnetha Fältskog - Snövit och de sju dvärgarna

Snövit och de sju dvärgarna

Spegel, spegel på väggen där
Säg mig vem som skönast i landet är.
Det fanns en gång för länge sen
En flicka så skön som en vårbris
Och hon hette Snövit
Hon levede i ett gammalt slott
Med sin styvmor som inte var snäll
Snövit var för vacker
Hon hade hår så mörkt som kol
Och hennes hud var vit
Det fanns ej nån som var så skön som hon.
För Snövit var vackrast i hela sitt land
Men styvmodern var svartsjuk och hon bad en man
Att döda sin dotter, men Snövit försvann
Och flydde sen till sju små dvärgars hus
Toker, Butter, Kloker, Blyger, Trötter, Glader, tjooo Prosit.
Hon städade, hon diskade
När dvärgarna jobbade hårt
I en liten gruva
Och Snövit hon var lycklig nu
Tillsammans med dvärgarna sju
Snövit hon var vacker
Men styvmodern som klädde ut sig
Hon kom på besök
Och Snövit smakade på hennes frukt.
För Snövit var blåögd och tänkte ej på
Att någon vill göra illa henne så
Hon åt utav äpplet som gumman då gav
Och strax därefter låg vår Snövit död.
När dvärgarna kom hem den dagen
Fann de att Snövit var död,
De grät av saknad många dar
Och satt bredvid kistan där hon låg,
Men ridandes det kom en prins
Upp på en häst så vit,
Han Snövit tog uti sin famn
Och kysste henne ömt.
Snövit, Snövit, Snövit, Snövit, Snövit, Snövit!
Och Snövit hon vaknade upp ur sin sömn
Och solen sken på himlen, alla dvärgar sjöng
För prinsen, prinsessan och sagan som blev sann
Uti ett lyckligt fjärran land.

Snow White and the Seven Dwarfs

Mirror, mirror on the wall there
Tell me who's the fairest in the land.
There was once a long time ago
A girl as beautiful as a spring breeze
And her name was Snow White
She lived in an old castle
With her stepmother who was not kind
Snow White was too beautiful
She had hair as dark as coal
And her skin was white
There was no one as beautiful as her.
For Snow White was the fairest in all the land
But her stepmother was jealous and she asked a man
To kill her daughter, but Snow White escaped
And fled to the cottage of seven little dwarfs
Doc, Grumpy, Sleepy, Bashful, Sneezy, Happy, eh oh Hi-Ho.
She cleaned, she washed
While the dwarves worked hard
In a small mine
And Snow White she was happy now
Together with the seven dwarfs
Snow White she was beautiful
But her stepmother who dressed herself
She came to visit
And Snow White tasted her fruit.
For Snow White was blue-eyed and didn't think about
That someone would do her so much harm
She ate the apple that the old woman gave her
And shortly afterwards our Snow White lay dead.
When the dwarves came home that day
They found that Snow White was dead,
They cried of longing many days
And sat next to the coffin where she lay,
But riding a horse so white
A prince came
He took Snow White in his arms
And kissed her tenderly.
Snow White, Snow White, Snow White, Snow White, Snow White, Snow White!
And Snow White she awoke from her sleep
And the sun shone in the sky, all the dwarves sang
For the prince, the princess and the tale that came true
In a happy faraway land.