Текст и перевод песни Anna Järvinen - Helsinki

Helsinki

Vitsipporna har somnat de drömmer sig bort
Till oktober till en himmel med svarta moln på
Till när vindarna lyfte det spikraka regnet
Tid tolv meter och sedan släppte ner det igen

De drömmer om gatans golvbrunnar i rusningstiden
Och om självgoda smarta bilar
Och om kvällen när de själv blev till

Och jag längtar redan har redan hemlängtan
Helsinki tule mut hakemaan tule, nyt mennään

Ska jag våga gå där du har gått nu vad vill jag se där
Blir jag nöjd med ett lyckligt slut
Tror jag att jag ska möta dig mitt på grusvägen
Eller i mjölkbutiken

Och hur visste du att ljuset var släckt stod du bakom mig
Kröp du in under min säng
Var det du som stoppade om mig när allting var förlorat

Helsinki

The jokes have fallen asleep as they dream themselves away
To October, to a sky covered in black clouds
To when the winds lifted up the straight rain
At twelve past and then let it fall down again

They dream of the street's drains during rush hour
And of self-driving smart cars
And of the evening when they themselves were conceived

And I already long for it, I already have homesickness
Helsinki, come and fetch me, come on, let's go

Should I take the risk of walking where you walked? What do I want to see there?
Will I be satisfied with a happy ending?
Do I think I'll meet you in the middle of the gravel road
Or in the dairy store?

And how did you know the light was out? Were you standing behind me?
Did you crawl under my bed?
Were you the one who tucked me in when all was lost?