Текст и перевод песни Anni-Frid Lyngstad - Suzanne

Suzanne

Suzanne tar dig med
Hem till sig nära floden
Du kan höra båtar ljuda
Sent på natten bredvid henne
När du vet att hon är tokig
Är det därför du är där
Och hon bjuder te och frukter
Komma ändå ifrån Kina
Och just när du ska säga
Jag har ingen kärlek till dig
Får hon in dig på sin våglängd
Och hon låter floden svara
Att du alltid älskat henne
Och visst vill du gå med henne
När du följer är allt väl
Och hon vet att det är sanning
Att du har snuddat hennes kropp med din själ
Jesus var en sjöman
Den gång han gick på vattnet
Och hans ögon sökte länge
Från ett ödsligt torn av trä
Och när han visste säkert
Bara drunknade har kunskap
Sa han alla ska bli sjömän
Tills dess havet ger dem frihet
Men själv så var han bruten
Långt innan himlen syntes försakad
Nästan mänsklig för sjunken för din visdom
Som en sten
Och visst vill du följa honom
När du följer är allt väl
Och kanhända är det sanning
Att han har snuddat vid din kropp
Med sin själ
Nu tar Suzanne din hand
Och hon leder dig till floden
Hon är klädd i lump och fjädrar
Som nå'n annan burit förut
Solen flödar lugnt som honung
Ner på din och flodens drottning
Och hon visar för ditt öga
Där bland sopor och bland blommor
Finns det hjältar mitt bland sjöräs
Det finns barn i någons morgon
Som är svaga för nå'ns kärlek
Där finns svagheten för evigt
Och Suzanne häller spegeln
Och visst vill du gå med henne
När ni följs åt är allt väl
Och du vet att det är sanning
Att hon har snuddat vid din kropp
Med sin själ

Suzanne

Suzanne leads you to
Her home near the river
You can hear the boats go by
Up and down the water
Late at night when you are lonely
Is that what makes you crazy
And she offers you tea and oranges
That come all the way from China
And just when you think you are done
And you're gonna leave and run
She gets inside of you
And she makes you feel in tune
And she takes you in her arms
And she whispers in your ears
And she knows just what to say
And she touches your soul with hers
Jesus was a sailor
When he walked upon the water
And he always looked so lonesome
From his lonely wooden tower
And when he knew for certain
Only drowning men are free
He said every man's a sailor
Till the seas engulf his soul
But he himself was broken
Long before the sky would open
Forsaken, almost human
He sank beneath your wisdom
Like a stone
And you want to take his hand
And you want to touch his skin
And you want to hold him close
For you're touched by his soul
Suzanne takes your hand
And she leads you to the river
She is wearing rags and feathers
From Salvation Army counters
And the sun pours down like honey
On our lady of the harbor
And she shows you where to look
Among the garbage and the flowers
There are heroes in the seaweed
There are children in the morning
They are leaning out for love
They are leaning out for love
And she takes you by the hand
And she whispers in your ear
And she knows just what to say
And she touches your soul with hers
And you want to take her hand
And you want to touch her skin
And you want to hold her close