Текст и перевод песни Björn Afzelius - Däckspojken

Däckspojken

När jag var liten pojke
Så hade jag en dröm
Om att en dag få gå ombord
Och segla ut på sjön.
Jag ville stå vid relingen
När båten gled från land,
Och jag ville se allt det som fanns
Där bortom havets rand.

Jag ville en dag bli kapten
På världens största skepp.
Den djärvaste och stoltaste
Kapten man nå'nsin sett.
Och jag skulle ta oss tryggt i hamn
I storm og regn og snö.
Och mitt namn skulle viskas överallt
Där klippa möter sjö.
Det är få av oss som blir kapten,
Men många blir nå't stort.
Jag blev en däckspojk,
Men jag är stolt för det jag gjort.
För jag gjorde det jag alltid drömt,
Som så många drömt förut:
Jag gick ombord och jag seglade ...
För jag gjorde det jag alltid drömt,
Som så många drömt förut:
Jag gick ombord och jag seglade ...

Cabin Boy

When I was a little boy
I had a dream so true
Of going aboard a ship
And sailing the deep blue.
I wanted to stand at the railing
As the ship slid from the land,
And see all the things I could
Beyond the ocean's strand.

I wanted to be a captain
Of the greatest ship at sea.
The bravest and proudest
Captain anyone had ever seen.
And I would guide us safely home
Through storm and rain and snow.
And my name would be whispered everywhere
Where the cliffs meet the ocean's flow.
Few of us become captains,
But many do something great.
I became a cabin boy,
But I'm proud of the things I made.
For I did what I always dreamed of,
As so many have before:
I went aboard and I sailed away ...
For I did what I always dreamed of,
As so many have before:
I went aboard and I sailed away ...