Märk Hur Vår Skugga - Cornelis Vreeswijk перевод на немецкий

Märk Hur Vår Skugga

Märk hur vår skugga, märk Movitz, mon frère
Inom ett mörker sig slutar
Hur guld och purpur, i skoveln där
Byts till guld och klutar

Vinkar Charon från sin brusande älv
Och tre gånger sen dödgrävaren själv
Mer du ej din druvan din ryster
Därför, Movitz, kom hjälp mig och välv
Gravvård över vår syster!

Lillklockan klämtar till storklockans dön
Lövad står kantorn i porten
Och till de skrålande gossarnas bön
Helgas denna orten

Vägen upp till templets griftprydda stad
Kantas mellan rosors gulnade blad
Multnande plankor och bårar
Till dess den långa och svartklädda rad
Mjukt sig bugar i tårar

Så gick till vila, från slagsmål och bal
Grälmakar Löfberg, din maka
Ej mer från gräset långhalsig och smal
Hon än glor tillbaka

Hon från Dantubommen skildes i dag
Och med henne alla lustiga lag
Vem skall nu flaskan befalla?
Torstig var hon och urtorstig är jag
Vi är torstiga alla

Sieh nur, wie unser Schatten

Sieh nur, wie unser Schatten, sieh, Movitz, mein Bruder,
Sich in einer Dunkelheit schließt,
Wie Gold und Purpur, dort in der Schaufel,
Zu Staub und Lumpen werden.

Winkt Charon von seinem rauschenden Fluss,
Und dreimal dann der Totengräber selbst,
Schüttelst du deine Traube nicht mehr.
Darum, Movitz, komm hilf mir und wölbe
Ein Grabmal über unserer Schwester!

Die kleine Glocke läutet zum Dröhnen der großen Glocke,
Laubgeschmückt steht der Kantor im Tor,
Und zum Gebet der lärmenden Knaben
Wird dieser Ort geweiht.

Der Weg hinauf zum grabgeschmückten Kirchhof
Ist gesäumt von vergilbten Rosenblättern,
Modernden Planken und Bahren,
Bis die lange, schwarzgekleidete Reihe
Sich sanft in Tränen verneigt.

So ging zur Ruh', von Schlägerei und Ball,
Streitsüchtiger Löfberg, deine Gattin.
Nicht mehr vom Rasen, langhalsig und schmal,
Starrt sie zurück.

Sie wurde heut' vom Dantubom geschieden,
Und mit ihr alle lustigen Gesellschaften.
Wer gebietet nun der Flasche?
Durstig war sie, und urdurstig bin ich,
Wir sind durstig alle.