Текст и перевод песни Cornelis Vreeswijk - Nancy

Nancy

Det var så länge sen Nancy var så här
Hon hade gröna strumpor och hon var alltid kär
Och hennes far var domare, han hade katafalk
Var gång de döda drog förbi, så blev han blek som kalk
Så blev han blek som kalk

Det var så länge sen Nancy pratade slang
Hon hade inga flätor mer och hon sprang på restaurang
Men ingen fick va först av oss, och ingen fick ha vinst
Hon sa att hon var kär i oss, för elva år sen, minst
För elva år sen, minst

Det var så länge sen Nancy var som så
Stiletten under kudden och telefonen på
Men den som gick ibland förbi och sa att han var kär
Fick aldrig något ärligt svar, och hennes far var där
Och hennes far var där

Och nu är domarn slut, katafalken far
Han har förlorat Nancy, det vet jag att han har
Men minns du Nancy när hon var helt ensam ibland män?
För du var en utav oss då, för länge, länge sen
För länge, länge sen

Nancy

It was so long ago, Nancy was like this
She had green stockings and she was always in love
And her father was a judge, he had a hearse
Every time the dead passed by, he would turn pale as chalk
So pale as chalk

It was so long ago, Nancy spoke slang
She had no more braids and she ran to the restaurant
But no one could be first of us, and no one could have a win
She said she was in love with us, at least eleven years ago
At least eleven years ago

It was so long ago, Nancy was like that
The stiletto under the pillow and the phone on
But the one who sometimes walked by and said he was in love
Never got an honest answer, and her father was there
And her father was there

And now the judge is over, the hearse is gone
He has lost Nancy, I know he has
But do you remember Nancy when she was all alone among men?
For you were one of us then, long, long ago
Long, long ago