Till Linnea via Leonard Cohen - Cornelis Vreeswijk перевод на немецкий

Till Linnea via Leonard Cohen

Linnéa, vad vill du höra?
Jag glömmer det varje gång
Jag har något i mitt öra
Som kanske kan bli en sång
Det darrar ju i gitarren
Den ber om ett vackert grepp
Nu öppnar jag etuiet
Och kysser din underläpp

Sitt stilla och tyst, Linnéa
Här kommer en vacker vers
En frånvarande skall meja
Jagar mig kors och tvärs
Ett krumhorn och två tymbaler
Försvinner långt härifrån
Gitarren skälver i famnen
På min moders ende son

En eskimå öppnar ett fönster
Då blir hela rummet svalt
Ut strömmar förföriska dunster
Det rimmet var genialt
Du vet jag kan hålla värmen
Det vet du nog att jag vet
Jag är lika varm som Saturnus minst
Och stark som en järnmagnet

Nu är snart den visan färdig
Det märker du redan själv
Fram flyter min penna värdig
Som timret i någon älv
Sitt stilla och tyst och vänta
Bli kvar i din tavelram
För när jag har skrivit färdigt, Linnéa
Är pennan så gott som lam

Nu blir alla stjärnor matta
Och stelnar till som stanniol
I öknarna torra och platta
Framspringer det vattenhål
Och mörkret viker om natten
Och än är det inte dag
Linnéa, här är din visa
Linnéa, och här är jag

Für Linnea via Leonard Cohen

Linnéa, was willst du hören?
Ich vergesse es jedes Mal
Ich habe etwas in meinem Ohr
Das vielleicht ein Lied werden kann
Es zittert ja in der Gitarre
Sie bittet um einen schönen Griff
Jetzt öffne ich das Etui
Und küsse deine Unterlippe

Sitz still und leise, Linnéa
Hier kommt ein schöner Vers
Ein Abwesender soll mähen
Jagt mich kreuz und quer
Ein Krummhorn und zwei Pauken
Verschwinden weit von hier
Die Gitarre bebt in den Armen
Meiner Mutter einzigen Sohnes

Ein Eskimo öffnet ein Fenster
Da wird das ganze Zimmer kühl
Heraus strömen verführerische Dünste
Dieser Reim war genial
Du weißt, ich kann die Wärme halten
Das weißt du wohl, dass ich weiß
Ich bin mindestens so warm wie Saturn
Und stark wie ein Eisenmagnet

Nun ist das Lied bald fertig
Das merkst du schon selbst
Würdig fließt meine Feder dahin
Wie das Holz in irgendeinem Fluss
Sitz still und leise und warte
Bleib in deinem Bilderrahmen
Denn wenn ich fertig geschrieben habe, Linnéa
Ist die Feder so gut wie lahm

Nun werden alle Sterne matt
Und erstarren wie Stanniol
In den Wüsten, trocken und flach
Entspringen Wasserlöcher
Und die Dunkelheit weicht in der Nacht
Und noch ist es nicht Tag
Linnéa, hier ist dein Lied
Linnéa, und hier bin ich