Текст и перевод песни Cornelis Vreeswijk - Till Herr Andersson

Till Herr Andersson

I huset bortom mitt
Där bor en tossig gammal tant
Och bortom hennes hus, min bror
Där bor en musikant
Han sluter liksom vi, min bror
En kona i sin famn
Hans skånska, den är bred och stor
Och Andersson hans namn

När hösten blöter våra skor
Och kölden står på lur
Då gör vår musikant, min bror
Ett vårens partitur
Med notpappret i himmelen
Och noterna i regn
Som kommer marken att slå ut
I en sån här refräng

Ack, vilka ädla tankar gror
När vi är på dass
Herr Andersson, min bäste bror
Han grubblar på ett ass
Genom dörrens hjärta ser
Ett stråk av vilda gäss
Herr Andersson, han ser det ej
Han sliter med ett ess

Vi sitter där och tänker på
Hur timmen flyr och vart
Men musikanten Andersson
Han tänker på en kvart
Som huset här, så tänker vi
I livet snätt och vint
Vår musikant vrider det rätt
Med en harmonisk kvint

Hur leder tiden, ropar vi
Vad hanen gal och gal
Men musikanten Andersson
Är mera attional
Ett sträk av vilgäss söder ut
En sträng av grått i öst
Vi tror att sommaren är slut
Men Andersson ger tröst

To Mr. Andersson

In the house beyond mine
There lives a nutty old aunt
And beyond her house, my dear
There lives a musician dear
He clasps, like we do, my dear
A wife in his embrace
His Scanian is broad and big
And Andersson his name

When autumn wets our shoes
And the cold is lurking
Then our musician, my dear
Makes a spring score
With the sheet music in the heavens
And the notes in the rain
That will make the earth blossom
In a refrain like this

Oh, what noble thoughts sprout
When we are on the throne
Mr. Andersson, my best friend
He ponders over an ace
Through the heart of the door he sees
A flock of wild geese
Mr. Andersson, he does not see it
He struggles with an ace

We sit there and think about
How time flies and where
But the musician Andersson
He thinks of a quarter
Like the house here, so we think
In life, crisp and cold
Our musician turns it right
With a harmonious fifth

How time leads, we cry
What the rooster crows and crows
But the musician Andersson
Is more rational
A flock of wild geese flying south
A string of gray in the east
We believe that summer is over
But Andersson gives comfort