Текст и перевод песни Daniel Adams-Ray feat. Organismen, Professor P & Academics - Där regnbågen tar slut (Lagom Studios Remix)

Där regnbågen tar slut (Lagom Studios Remix)

Det gör ont att ni aldrig kan ta mig
Vet att ni längtar till dan
Då ni kan avfärda mig som gammal och galen
Borde stoppat mig redan när ni hade det valet
Dumt av er att skjuta på problemen, som amerikaner
Jag hör bara massa stories om samma kvarter
Samma gator med samma poliser men aldrig nåt mer
Allt om vad ni bor och lever men aldrig om er
Jag kan adressen nu, snälla börja rapp' om nåt mer
Försöker ta vara på varenda minut nu
Mina tankar är tegel, ambitionen mitt murbruk
Jag dödar rappare, limiterar ditt utbud
Och begraver dom i min bakgård, som ett husdjur
Manteln på mina axlar sitter klädsamt
Känner mig som Micke Persbrandt med vitt i näsan
Fanns inga gränser för vad vi kunde ha uppnått
Men nu stänger jag portarna till mitt luftslott

Hela världen är ett luftslott
Och jag bor där regnbågen tar slut
Det finns alltid nåt bättre någon annanstans
För jag bor där regnbågen tar slut

Natten är lilagrå, ingen tid att vila på
Du måste ge upp nåt för att få nånting uppnått, vi har mil att gå
Sen de jackor som bars hade Fila på
Så har dom jackat de bars som jag filat på
Annan tid, annan plats, samma strid, samma tjafs
Skrivit sedan andra klass... aldrig skrivit andra-klass
Femton år sammanlagt, skiter i vad andra sagt
En grundsten på Lunds scen, lagt bitar ingen annan lagt
Viktor, Daniel och Mange, tack
Sytten år, København, Fight Night... mange tak!
Vi racka kannor, kannor under min anorak
Inte lastgammal men jag bär omkring på gammal last
Känslosvag, mekaniskt hjärta i ett människohav
Men aldrig konstgjord; det här är konst gjord från ett penseldrag
Försöker hoppa över stängsel, ingen känsel kvar
Har musik i blodet, varje cell som jag är fängslad av

Jag står vid regnbågens start, så hyped man kan bli
Och ser på alla MCs Danne kallat hit
Jag är förmodligen längst bort från den regnbågen av alla vi
Men känner gulddoften, är fattig så måste tagga dit
Skapar musik som Midas och alkemi
Det ni kallar 'geni' kallar jag tragedi
Lyssna... På samma vis som Shiva skapar jag anarki
Producerar, sedan dödar jag samma beat
Samma gamla liv, i Umeå så är allt sig likt
Sen tar det lugnt så tar jag mig runt med mammut-kliv
Fucked up, älven är silversvart som arsenik
Men dyker aldrig mer, bara djupare ner i teknik
Var är fantasin? Folk exciterar varandras skit
Men mitt mellan klippväggar, typen har vacker stil
Shouts till Danne, en personlig favorit
Men hit med ditt rap-guld, allt annat skiter jag fucking i

Jag spottar från botten av mina plastlungor
Trevar i ångor i ett töcken av ångest
Det känns som jag varit fastbunden
I 30 år har jag ställt mig på ett led i ett lämmeltåg
I väntan på att vänta så...
Knockades jag av Special Blend, förlorade min bäste vän
Tänker på det dagligen även om det var länge sen
Lever inte som jag lär, lever bara som jag är
"Hela världen är ett luftslott..."
Jag är på riktigt i en låtsasvärld
Gräset här är så grönt det kan bli
Finns inga krig så jag ödslar mitt liv åt att döda tid
Livet går i 130, hjärtat slår i 97
Allting är så nytt just nu, ändå kan jag filmens slut
Dom hoppar från rymden
Jag faller på jorden i alla versioner, för...

Where the Rainbow Ends (Lagom Studios Remix)

It hurts that you can never take me
I know you long for the day
When you can dismiss me as old and crazy
You should've stopped me when you had the chance
Stupid of you to postpone the problems, like Americans
I only hear stories about the same blocks
The same streets with the same police but nothing more
All about where you live but never about you
I know the address now, please start rapping about something else
Trying to make the most of every minute now
My thoughts are bricks, ambition my mortar
I kill rappers, limit your supply
And bury them in my backyard, like a pet
The coat on my shoulders fits well
I feel like Micke Persbrandt with some white powder in my nose
There were no limits to what we could've achieved
But now I'm closing the gates to my castle in the air

The whole world is a castle in the air
And I live where the rainbow ends
There's always something better somewhere else
Because I live where the rainbow ends

The night is purple-grey, no time to rest
You have to give up something to achieve something, we have miles to go
Since the jackets that were worn had Fila on them
They have jacked what I've been working on
Different time, different place, same struggle, same bullshit
Been writing since second grade... never written second-rate
Fifteen years in total, I don't care what others have said
A foundation stone on Lund's scene, laid pieces no one else has laid
Viktor, Daniel and Mange, thanks
Seventeen years old, Copenhagen, Fight Night... thank you very much!
We were knocking back cans, cans under my anorak
Not decrepit, but I carry around old cargo
Emotionally fragile, mechanical heart in a sea of people
But never artificial; this is art made from a brushstroke
Trying to jump over fences, no feeling left
I have music in my blood, every cell that I'm imprisoned by

I'm standing at the start of the rainbow, as hyped as one can be
And I look at all the MCs Danne has called here
I'm probably furthest away from that rainbow of all of us
But I can smell the gold, I'm poor so I have to go there
Creating music like Midas and alchemy
What you call 'genius' I call tragedy
Listen... In the same way as Shiva, I create anarchy
I produce, then I kill the same beat
Same old life, in Umeå everything is the same
Then I take it easy then I get around with mammoth steps
Fucked up, the river is silver-black like arsenic
But I never dive anymore, just deeper into technology
Where's the imagination? People excite each other's crap
But between the cliff walls, the guy has nice style
Shouts to Danne, a personal favourite
But bring your rap gold, I don't give a fuck about anything else

I spit from the bottom of my plastic lungs
Groping in vapors in a haze of anxiety
It feels like I've been tied up
For 30 years I've been standing in line in a lame train
Waiting to wait so...
I got knocked out by Special Blend, lost my best friend
I think about it daily even though it was a long time ago
I don't live as I learn, I just live as I am
"The whole world is a castle in the air..."
I'm for real in a pretend world
The grass here is as green as it can be
There are no wars so I waste my life killing time
Life is going at 130, my heart is beating at 97
Everything is so new right now, yet I know the end of the movie
They're jumping from space
I fall to Earth in all versions, because...