Genesarets sjö - Ellen Sundberg перевод на немецкий

Genesarets sjö

Rötterna blir starka när det blåser
Luften blir friskare när åskan går
Det blåser på Genesarets Sjö
Och likaså på Galleri Bleue

Dina kyssar smakar smultron och mjölk
Drömmen ska brinna om ett annat liv
Låt ditt hjärta slå ett extra slag
Låt oss hoppas att det snart blir dag

Mina minnen är som körsbär i punsch
Och det rinner som en flod i min inre värld
Låt mig gråta, låt mig vara i fred
Och bränna mina böcker som ved

Jag ser framåt, jag ser uppåt, jag är varm
Det förflutna tornar upp som en ouvertyr
Våra liv blir till sist i harmoni
Med den värld vi har ett leva i

Får jag se, låt mig känna, kan jag tro
Har jag mod att försvinna i en tyst minut
Jag ser fyrar blinka här från min balkong
Tänk på mig nån enstaka gång

Vi är många som är här på vernissage
Och vi dricker lite portvin och tuggar ett kex
Det blåser på Genesarets Sjö
Och likaså på Galleri Bleue

Det är roligt att så många ville komma
Drömmen ska brinna om ett annat liv
Vi visar några målningar i blått
Men konstnären har visst redan gått

Mitt yttre är en vitmenad grav
I mitt inre är det fullt med de dödas ben
Det blåser på Genesarets Sjö
Ich likaså på Galleri Bleue

Kan du minnas vår sommar i Palalda?
Hur vi målade i olja och skrattade så gott
Jag kan höra åskan mullra i det blå
Och det blåser så jag knappast kan stå

Jag ska göra några sista kalkyler
Och studera förloppet i ett experiment
Om förändringarna stöder teorin
Så kan vatten förvandlas till vin

Jag har funnit några papper i en grav
Det är bortglömda rester från en svunnen kultur
Jag vill tyda dessa gamla fragment
Som om ingenting väsentligt har hänt

Säg, hur många sekunder har jag på mig
Innan dimman förhindrar mig att komma iväg?
Kan det möjligen förhålla sig så
Att det redan är för sent att gå?

Jag har packat personliga artiklar
Jag har skrivit ett brev till den det vederbör
Jag ska göra vad jag kan och lite till
Och sedan får det bli som det vill

Jag går ner mellan sfinxens båda framben
För att möta det öde som är skräddarsytt
Egyptens drottning väntar i sin loge
Och hon fingrar på en silverbrosch

Jag ska stilla alla stormar i min själ
Bara dyningar ska gunga i godan ro
I mitt sinne ska orkanerna dö
Vackert väder på Genesarets Sjö

See Genezareth

Die Wurzeln werden stark, wenn es stürmt
Die Luft wird frischer, wenn es donnert
Es stürmt am See Genezareth
Und ebenso in der Galerie Bleue

Deine Küsse schmecken nach Walderdbeeren und Milch
Der Traum soll brennen von einem anderen Leben
Lass dein Herz einen zusätzlichen Schlag tun
Lass uns hoffen, dass es bald Tag wird

Meine Erinnerungen sind wie Kirschen im Punsch
Und es fließt wie ein Fluss in meiner inneren Welt
Lass mich weinen, lass mich in Ruhe
Und meine Bücher wie Brennholz verbrennen

Ich schaue nach vorne, ich schaue nach oben, mir ist warm
Die Vergangenheit türmt sich auf wie eine Ouvertüre
Unsere Leben werden letztendlich in Harmonie sein
Mit der Welt, in der wir leben

Darf ich sehen, lass mich fühlen, kann ich glauben
Habe ich den Mut, in einer stillen Minute zu verschwinden
Ich sehe Leuchttürme von meinem Balkon blinken
Denk ab und zu mal an mich

Wir sind viele hier auf der Vernissage
Und wir trinken etwas Portwein und knabbern an einem Keks
Es stürmt am See Genezareth
Und ebenso in der Galerie Bleue

Es ist schön, dass so viele kommen wollten
Der Traum soll brennen von einem anderen Leben
Wir zeigen einige Gemälde in Blau
Aber der Künstler ist wohl schon gegangen

Mein Äußeres ist ein weiß getünchtes Grab
In meinem Inneren ist es voll von den Knochen der Toten
Es stürmt am See Genezareth
Und ebenso in der Galerie Bleue

Kannst du dich an unseren Sommer in Palalda erinnern?
Wie wir mit Öl malten und so herzlich lachten
Ich kann den Donner in der Ferne grollen hören
Und es stürmt so, dass ich kaum stehen kann

Ich werde einige letzte Berechnungen anstellen
Und den Verlauf in einem Experiment studieren
Wenn die Veränderungen die Theorie stützen
Dann kann Wasser zu Wein werden

Ich habe einige Papiere in einem Grab gefunden
Es sind vergessene Überreste einer vergangenen Kultur
Ich will diese alten Fragmente deuten
Als ob nichts Wesentliches geschehen wäre

Sag, wie viele Sekunden habe ich
Bevor der Nebel mich daran hindert, wegzukommen?
Kann es möglicherweise so sein
Dass es schon zu spät ist zu gehen?

Ich habe persönliche Gegenstände eingepackt
Ich habe einen Brief an denjenigen geschrieben, den es betrifft
Ich werde tun, was ich kann, und noch ein bisschen mehr
Und dann soll es so kommen, wie es will

Ich gehe zwischen den beiden Vorderbeinen der Sphinx hindurch
Um dem Schicksal zu begegnen, das maßgeschneidert ist
Ägyptens Königin wartet in ihrer Loge
Und sie spielt mit einer silbernen Brosche

Ich werde alle Stürme in meiner Seele stillen
Nur noch Wellen sollen sanft schaukeln
In meinem Geist sollen die Orkane sterben
Schönes Wetter am See Genezareth