Текст и перевод песни Emil Jensen - På rymmen från flykten

På rymmen från flykten

När du rör mig med dina händer, kan jag förstå
Att de spärrade in dig.
Mina händer är stilla sa hon.
Det är du som stryker dig mot dem.
Du som stryker dig mot dem.

Det där hinner vi aldrig sa jag.
Det gryr och snart märker de att du har rymt.
Jag har inte rört mig sa hon.
Det var rummet som rymde från mig.
Rummet som rymde från mig.

Vi såg ut genom fönstret, såg solen mot kyrkan.
Såg urtalan lyste.
Ser tiden har stannat sa hon.
Det är kyrkan som snurrar runt klockan.
Kyrkan som snurrar runt klockan.

Jag vill att du stannar, jag är bara rädd
För vad du gör mot dig själv.
Jag aldrig försökte ens sa hon
Det var mitt liv som försökte ta mig.
Mitt liv som försökte ta mig.

Escaped From Prison

When you touch me with your hands, I can understand
That they locked you up.
My hands are still, she said.
It is you who are rubbing yourself against them.
It is you who are rubbing yourself against them.

That is something that we do not have time for, I said.
Day is breaking and soon they will notice that you have escaped.
I have not moved, she said.
It is the room that has escaped from me.
The room that has escaped from me.

We looked out the window, saw the sun against the church.
Saw the clock face glowing.
I see that time has stopped, she said.
It is the church that is revolving around the clock.
The church that is revolving around the clock.

I want you to stay, I am just afraid of
What you do to yourself.
I never even tried, she said
It was my life that tried to take me.
My life that tried to take me.