Текст и перевод песни Eva Dahlgren - Ingen är som jag

Ingen är som jag

Har aldrig sett någonting som liknar mig nånstans
Av alla historier som berättas det är som att jag inte fanns
Ser alla filmer och inte ens en biroll
Inte ens statist i vinterjacka på något förortstorg

Så många skildringar av livet som finns
Så många människor i min generation som minns
Så många bilder av barn framför höghus och radhus
Så många skolgårdar och fotbollsplaner

Så många klassfoton av leende polyestertröjor
Svarta blickar vet att alvaret redan börjat
Bänk mot bänk år efter år och varje dag
Vi blir vänner men ingen blir som jag

Om jag såg dig nu om vi sätter oss ner och pratar
Samma yta rör vi samma skola samma hus och gata
Man lever ett liv med alla saker som man gör
Men själen sjunger helt andra sånger som ingen hör

Vem drömde drömmar om tågfärder
Vem ville köra bil genom Saharaöknens bleka färger
Vem visste att hemma var en gata i en främmande stad
Vem talar samma språk vem drömmer om någon som jag

Har aldrig sett någonting som liknar mig någonstans
Av alla historier som berättas är det som jag inte fanns
Som röda löv i vinden en septemberdag
Alla lika vilset vackra men ingen är som jag

Nobody's Like Me

Never seen something like me anywhere
Out of all the stories told it's like I never existed
Watched all the movies and not even a supporting role
Not even a background extra in a winter jacket in some suburban square

So many portrayals of life that exist
So many people in my generation can relate
So many pictures of children in front of high-rises and townhouses
So many schoolyards and football fields

So many class photos of smiling polyester jumpers
Dark looks knowing the seriousness has already begun
Back to back year after year and every day
We become friends but nobody's like me

If I saw you now if we sat down and talked
Same areas we move same school same house and street
One lives a life with all the things one does
But the soul sings completely different songs that nobody hears

Who dreamed dreams of train journeys
Who wanted to drive through the pale colours of the Sahara Desert
Who knew that home was a street in a foreign city
Who speaks the same language who dreams of someone like me

Never seen something like me somewhere
Out of all the stories told it's like I never existed
Like red leaves in the wind on a September day
All equally lost beautiful but nobody's like me