Текст и перевод песни Eva Dahlgren - Novemberregn - Demo

Novemberregn - Demo

Promenerar hem
Novemberregn
Vid Gustav Adolfs torg
Är det mycket folk
Jag hör massa unga pojkar genom bruset
Stå och skrika där
Att jag är inget värd
Svarta huvor över äppelröda kinder
Och dom vinner
Svarta kängor taktfast trampar
Jag vet dom sparkar
Tills dom dödar mig

Vem skulle våga
Vem skulle våga stå där ensam kvar

Och jag som kämpat med min rädsla
Att stå rak och aldrig vika mer
Jag slutar andas böjer huvudet
In i mörkret
Det tog en minut inte mer

Vem skulle våga
Vem skulle våga stå där ensam kvar
Inte jag

Backar hem till söder in i porten
I hallen faller jag
Timmarna går
Timmarna blöder
All respekt för mig själv ligger och förblöder
Dom tog mig så lätt
Att det ska vara så enkelt
Det är så enkelt

Vem skulle våga
Vem skulle våga stå där ensam kvar
Inte jag

November Rain - Demo

Walking home
November rain
At Gustav Adolf's square
There's lots of people
I hear a bunch of young boys through the noise
Standing there shouting
That I'm not worth anything
Black hoodies over apple-red cheeks
And they are winning
Black boots stomp in time
I know they're kicking
Until they kill me

Who would dare?
Who would dare to stand there all alone

And I who have been fighting my fear
To stand up straight and never back down
I stop breathing, bow my head
Into the darkness
It took a minute, no more

Who would dare?
Who would dare to stand there all alone
Not me

Walking back home to Södermalm, into the door
I fall in the hall
Hours pass
Hours bleed
All my self-respect lies there bleeding to death
They took me so easily
That it should be so easy
It is so easy

Who would dare?
Who would dare to stand there all alone
Not me