Текст и перевод песни Evert Taube - Balladen om Gustaf Blom

Balladen om Gustaf Blom

Med gamle Highland Rover, en båt från Aberdeen
Vi låg uti San Pedro och lasta gasolin
Där träffa jag i dockan på Texacos kontor
En man från San Fransisco, som hade mött min bror

Men det var inte detta jag skulle tala om
Det var om mannen själv och hans namn var Gustaf Blom
Jag smugglade åt honom en flaska Calvadós
Han var från Västergötland men uppfödd i Borås

På nittitalet kom jag till New York som matros
På Clara, sade Blom, det var en bark från Mönsterås
I Nordatlanten fick vi en snöstorm ifrån Nord
Kaptenen, styrman och vår däckslast, allt gick över bord

Som jag var äldst i skansen, så tog jag nu befäl
Och segla på kompassen till New Foundland, allt gick väl
Och när vi kom till New York så blev där rättegång
Men jag gick klar och seglade som båtsman till Geelong

Jag kom i själva rushen och reste för den skull
Som digger ut till Narrow Mine, jag ville gräva gull
Jag grävde och jag vaska och skötte min affär
Och när jag kom till Melbourne, ja, då var jag millionär

Jag ville ut och segla, jag ville lukta hav
Jag köpte mig en skonare, till Queensland mej begav
Jag börja fiska pärlor, jag tappade mitt gull
Förlorade en halv million blott för en kvinnas skull

Hon var från Fidji Island, jag föll i hennes garn
Och tvillingar hon fick, det var två nästan svarta barn
Så kom den tredje pojken, men den, månntro, var vit
Jag for till San Fransisco och tog pojken med mej dit

Där har jag nu min business, jag har ett slakteri
Butiken ville jag att pojken skullet stå uti
Men han sov alla dagar och söp varenda natt
Hans hud var vit, hans ögon blå, men själen, den var svart

Nu sitter han i Sing-Sing, utmärglad som ett lik
Och själv går jag och sörjer i min blodiga butik
Men mina svarta pojkar från Fidji, kära bror
De plöjer Söderhavet blå och hedrar far och mor

Jag tänker på den tiden, jag längtar ner till dem
De är ju nästan svarta men de har ett lyckligt hem
En skiftning i kulören, det gör väl ingenting
Nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing
Nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing

The Ballad of Gustaf Blom

With old Highland Rover, a boat from Aberdeen
We lay in San Pedro, loading gasoline
There I met in the docks, at the Texaco office,
A man from San Francisco, who had met my brother.

But this is not what I intended to tell you,
It's about the man himself, his name was Gustaf Blom.
I smuggled him a bottle of Calvados,
He was from Västergötland but raised in Borås.

In the nineties, I arrived in New York as a sailor,
On the Clara, said Blom, a barque from Mönsterås.
In the North Atlantic, we were hit by a snowstorm from the north,
The captain, the mate, and our deck cargo, all went overboard.

As the eldest in the crew, I took command,
And sailed by the compass to Newfoundland, all went well.
And when we arrived in New York, there was a trial,
But I was cleared and sailed as a boatswain to Geelong.

I arrived during the gold rush and for that reason traveled
As a digger to Narrow Mine, I wanted to dig for gold.
I dug and I washed and I minded my own business,
And when I arrived in Melbourne, well, I was a millionaire.

I wanted to go sailing, I wanted to smell the sea,
I bought myself a schooner and headed for Queensland.
I started fishing for pearls, I lost my gold,
Lost half a million just for the sake of a woman.

She was from Fiji Island, I fell into her trap,
And twins she bore, two almost black children.
Then came the third boy, but he, I believe, was white,
I went to San Francisco and took the boy with me.

There I have my business now, I have a butcher shop,
I wanted the boy to work in the store.
But he slept all day and drank every night,
His skin was white, his eyes were blue, but his soul, it was black.

Now he sits in Sing-Sing, emaciated like a corpse,
And I myself walk and mourn in my bloody shop.
But my black boys from Fiji, dear sister,
They plow the blue South Seas and honor their father and mother.

I think of those times, I long to go back to them,
They may be almost black, but they have a happy home.
A difference in color, it doesn't matter,
No, I'd rather have kind black children than white ones in Sing-Sing.
No, I'd rather have kind black children than white ones in Sing-Sing.