Текст и перевод песни Evert Taube - Balladen om Gustav Blom

Balladen om Gustav Blom

Med gamle Highland Rover, en båt från Aberdeen
Vi låg uti San Pedro och lasta gasolin
Där träffa jag i docken på Texacos kontor
En man från San Francisco, som hade mött min bror

Men det var inte detta jag skulle tala om
Det var om mannen själv och hans namn var Gustaf Blom
Jag smugglade åt honom en flaska Calvadós
Han var från Västergötland och uppfödd i Borås

På nittitalet kom jag till New York som matros
På Clara, sade Blom, det var en bark från Mönsterås
I Nordatlanten fick vi en snöstorm ifrån Nord
Kaptenen, styrman och vår däckslast, allt gick över bord

Som jag var äldst i skansen, så tog jag nu befäl
Och segla på kompassen till New Foundland, allt gick väl
Och när vi kom till New York så blev där rättegång
Men jag gick klar och seglade som båtsman till Geelong

Jag kom i själva rushen och reste för den skull
Som digger ut till Narrow Mine, jag ville gräva gull
Jag grävde och jag vaska och skötte min affär
Och när jag kom till Melbourne, ja, då var jag millionär

Jag ville ut och segla, jag ville lukta hav
Jag köpte mig en skonare, till Queensland mig begav
Jag börja fiska pärlor, jag tappade mitt gull
Förlorade en halv million blott för en kvinnas skull

Hon var från Fidji Island, jag föll i hennes garn
Och tvillingar hon fick, det var två nästan svarta barn
Så kom den tredje pojken, men den, månntro, var vit
Jag for till San Francisco och tog pojken med mig dit

Där har jag nu min business, jag har ett slakteri
Butiken ville jag att pojken skulle stå uti
Men han sov alla dagar och söp varenda natt
Hans hud var vit, hans ögon blå, men själen, den var svart

Nu sitter han i Sing-Sing, utmärglad som ett lik
Och själv går jag och sörjer i min blodiga butik
Men mina svarta pojkar på Fidji, kära bror
De plöjer Söderhavet blå och hedrar far och mor

Jag tänker på den tiden, jag längtar ner till dem
De är ju nästan svarta men de har ett lyckligt hem
En skiftning i kulören, det gör väl ingenting
Nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing!

Nej, hellre snälla svarta barn än vita i Sing-Sing!

The Ballad of Gustav Blom

With old Highland Rover, a boat from Aberdeen
We lay in San Pedro, loading gasoline
There I met in the docks, at the Texaco office
A man from San Francisco, who had met my brother

But it wasn't this I wanted to tell you about
It was about the man himself, his name was Gustav Blom
I smuggled him a bottle of Calvados
He was from Västergötland, raised in Borås

In the nineties I came to New York as a sailor
On the Clara, Blom said, a barque from Mönsterås
In the North Atlantic we got a snowstorm from the North
The captain, mate, and our deck cargo, all went overboard

As I was the oldest on deck, I took command
And sailed by the compass to Newfoundland, all went well
And when we came to New York, there was a trial
But I was cleared and sailed as a boatswain to Geelong

I came during the gold rush, and for that reason I traveled
As a digger out to Narrow Mine, I wanted to dig gold
I dug and I panned, and took care of my business
And when I came to Melbourne, well, I was a millionaire

I wanted to go sailing, I wanted to smell the sea
I bought myself a schooner, and went to Queensland
I started fishing for pearls, I lost my gold
Lost half a million just for a woman's sake

She was from Fiji Island, I fell into her net
And twins she bore, they were two almost black children
Then came the third boy, but he, I believe, was white
I went to San Francisco and took the boy with me

There I have my business now, I have a butcher shop
I wanted the boy to work in the store
But he slept all day and drank every night
His skin was white, his eyes were blue, but his soul, it was black

Now he sits in Sing-Sing, emaciated like a corpse
And I walk around grieving in my bloody shop
But my black boys on Fiji, dear sister
They plough the blue South Seas and honor their father and mother

I think of those times, I long to go down to them
They are almost black, but they have a happy home
A difference in color, it doesn't matter
No, better kind black children than white ones in Sing-Sing!

No, better kind black children than white ones in Sing-Sing!