Текст и перевод песни Evert Taube - Fritiof i Arkadien (2006 Remaster)

Fritiof i Arkadien (2006 Remaster)

På Colla Bellas höjd, där geten skuttar
Och glesa furor skugga ginst och sand
Där finns en grön oas, en äng, som sluttar
Ner mot en vindal och en palmklädd strand.
Där ser man Corsica i siktigt väder
Och Provencalska bergens blåa bård.
Där doftar kaprifolium och fläder,
Där kan man vandra ostörd utan kläder;
Långt ner i dalen ligger närmsta gård.
Där kom jag glad och naken mittpå dagen,
En pilgrim från det fjärran Göteborg.
Jag bar en krans av fikonlöv kring magen
Och ost och bröd och lantvin i en korg.
Det var en härlig dag, jag hade turen
Att höra näktergalens ljuva röst.
Jag kände mig som fågeln släppt ur buren,
Jag var på väg tillbaka till naturen,
Jag ville vila mig vid jordens bröst.
Ja, där gick getterna och där gick fåren
Som vita moln på ängens klorofyll,
Och näktergalen sjöng i björnbärssnåren,
Och själv var jag en del av min idyll.
Jag gjorde utav fikonlöv en bricka,
Och lade upp min mat, drog upp mitt vin.
Jag satte mig i gräset för att dricka.
Då fick jag plötsligt se en naken flicka,
Som kom emot mig med en glättig min.
Jag har då aldrig nånsin sett på maken!
Hon kom och ställde sig helt tätt intill
Men innan jag hann tänka rätt på saken
Så fick jag plötsligt se två flickor till.
De skrattade och jazzade på ängen
Och sjöng: Oh, happy days are here again!
Sen högg de mej och ropte: Opp ur sängen!
Jag tappa mina fikonlöv i svängen,
Och flickorna försvann bland skogens trän.
På aftonen när jag kom ned till staden,
Då mötte jag dem åter alla tre
I vita klänningar på promenaden,
De skönaste tre gracer man kan se.
Den ena tog mej genast käckt i handen
Och sa: I′m leaving on an early train.
Där gick vi under palmerna på stranden
Och pratade och ritade i sanden
Och sjöng: Oh, happy days are here again!
Jag är från San Fransisco, sa den sköna,
Och därför klättrar jag så bra i berg! -
Jag dansar gärna naken i det gröna,
Jag älskar så naturens form och färg!
Ja, i Amerika har vi friska vanor -
Här i Europa är man mer mondän!
Men, darling, vi ha ändå samma anor!
Oh, låt oss aldrig vandra skilda banor!
Oh, darling, happy days are here again!

Fritiof in Arcadia (2006 Remaster)

On Colla Bella's heights, where goats do leap,
And sparse pines shade the gorse and sand,
There lies a green oasis, a meadow steep,
Descending towards a vale and palm-clad strand.
From there, Corsica in clear weather you see,
And Provençal mountains' blue-hued band.
Honeysuckle and elder scent the air, free,
One can wander undisturbed and bare,
The nearest farm lies far down in the valley.
There I came, joyous and naked at midday,
A pilgrim from distant Gothenburg's shore.
Around my waist, a fig leaf wreath did lay,
And cheese and bread and country wine I bore.
It was a glorious day, and fortune smiled,
To hear the nightingale's sweet melody.
I felt like a bird released, no longer wild,
Returning to nature's embrace, finally free,
I longed to rest upon the earth's own breast.
Yes, there the goats and sheep did roam and graze,
Like clouds of white on meadows chlorophyll,
And nightingales sang in the bramble maze,
And I myself, a part of this idyll.
From fig leaves, I fashioned a serving tray,
And laid out my food, uncorked the wine.
I sat in the grass, ready to partake,
When suddenly, a naked girl, divine,
Approached me with a playful, joyful shine.
I have never seen such beauty, so fine!
She came and stood so close, I could feel her skin,
But before I could even begin to think,
Two more girls appeared, joining in.
They laughed and jazzed upon the meadow's brink,
And sang: "Oh, happy days are here again!"
Then they grabbed me, shouting, "Out of bed you slink!"
I lost my fig leaves in that playful link,
And the girls vanished among the trees, so quick.
In the evening, as I strolled down to the town,
I met them again, all three in sight,
In white dresses, gracefully walking down,
The most beautiful graces, bathed in light.
One took my hand with a cheerful sound,
And said, "I'm leaving on an early train."
We walked beneath the palms on the sandy ground,
Talked and drew pictures in the sand's domain,
And sang: "Oh, happy days are here again!"
I'm from San Francisco, the beauty confessed,
And that's why I climb mountains with such flair! -
I love to dance naked, nature-blessed,
I adore nature's form and colors rare!
Yes, in America, our customs are bold -
Here in Europe, things are more mundane!
But darling, we share ancestry of old!
Oh, let us never wander paths untold!
Oh, darling, happy days are here again!"