Текст и перевод песни Finntroll - Att Döda Med En Sten

Att Döda Med En Sten

Att döda med en sten
Från snårens och trädens mörkaste skugga
Jag smyga fram för att dödligt hugga
Han hör mig löpa, skräna då jag rusa
Hat, blod, ilska i öron brusa
Ögon vidgas, i vrede knogar vitna
En dödskamp nu börjat mellan själar slitna
Dödskamp!
Kroppar möts hatfullt i gryningens glöd
Lukten av svett, rädsla, förakt och död
Vi brottas vi strypa, klösa, falla
Dödskamp över rötter i leran kalla
Glömskan höljt, var jag ond eller god
Jag biter en arm, smaken av blod
I hettan av strid mitt blod nu rinna
Han skriker sin seger, min hand då finna
Den vassa stenen med ädel form
Hämndens gud för mig där lade
Ta mig, höj mig
Slå den sade
Ta mig, höj mig
Slå den sade
Så börjar nu hans straff, mitt öde
Krasar skallen, stenen röde
Genom en ridå av flammor allting vända
När jag nu honom till avgrunden sända
Ögon fyllda av förlust så bleka
Döden jag kallar utan att tveka

Tuer avec une pierre

Tuer avec une pierre
De l'ombre la plus sombre des fourrés et des arbres
Je me glisse pour frapper mortellement
Il m'entend courir, crier quand je me précipite
Haine, sang, colère bruissent dans les oreilles
Les yeux se dilatent, les poings blanchissent de rage
Un combat à mort a maintenant commencé entre des âmes déchirées
Combat à mort !
Les corps se rencontrent haineusement dans la lueur de l'aube
L'odeur de la sueur, de la peur, du mépris et de la mort
Nous luttons, nous étrangleons, nous griffons, nous tombons
Combat à mort sur les racines dans la boue froide
L'oubli enveloppé, étais-je méchant ou bon
Je mords un bras, le goût du sang
Dans la chaleur de la bataille, mon sang coule maintenant
Il crie sa victoire, ma main la trouve alors
La pierre acérée à la forme noble
Le dieu de la vengeance l'a placé là pour moi
Prends-moi, élève-moi
Frappe-le, a-t-il dit
Prends-moi, élève-moi
Frappe-le, a-t-il dit
C'est ainsi que commence maintenant son châtiment, mon destin
La pierre rouge craque le crâne
Tout se retourne à travers un rideau de flammes
Alors que je l'envoie maintenant dans l'abîme
Des yeux remplis de perte si pâles
La mort que j'appelle sans hésiter