Текст и перевод песни Finntroll - Korpens Saga

Korpens Saga

Jag såg min här av troll och vätte
Slappa spjut så långt ögat mätte
Tusende kroppar, alla döda och svala
Min armé ur skogen nu låg i dvala (din armé ur skogen nu låg i dvala)

Då sjöng honan mörk en sång av hat
Hon lovade bort gåvor och själar till mat
Åt en dyster ande ur springornas rike
En runa ristades, aldrig skådats en like (en runa ristades, aldrig skådats en like)

Som en blixt i natten av eldens färg
En kraft som kväljde i kött och märg
En tunga av illdåd och sotig svärta
Nu hördes ett skrik av tusens smärta (nu hördes ett skrik av tusens smärta)

Skogens topp och klippans kant som värn
Svart som åskmoln och skogens tjärn
Fjädrar nu spreta där skinnet voro
Till tiders slut när de ropa sin oro

Så miste rivarn sin bror av kam
Flög sin väg till världens kant
Av ett glömt och fasligt trolldomsdåd
Det förkolnade sinnet kände ingen nåd

Nu faller skyars svarta mästare
Slagsfältet kallt och likets kyla
Fulla av slagens rus och svekets hat
De gnaga utan ära på krigets ruttna mat

Till tiders ände

Korpens Saga

I saw my army here, of trolls and goblins
Slack spears as far as the eye could see
Thousands of bodies, all dead and cold
My army from the forest, now lying dormant (Your army from the forest, now lying dormant)

Then the dark female sang a song of hate
She promised gifts and souls for food
To a gloomy spirit from the realm of horses
A rune was carved, never seen like it (A rune was carved, never seen like it)

Like a flash in the night of fire's color
A force that tormented in flesh and marrow
A tongue of evil and sooty blackness
Now a scream of thousands of pain was heard (Now a scream of thousands of pain was heard)

The forest's peak and the cliff's edge as protection
Black as thunderclouds and the forest's tarn
Feathers now spreading where the skin was
Until the end of time when they cry their worry

So the raven lost his brother in battle
Flew his way to the edge of the world
Of a forgotten and terrible act of sorcery
The charred mind knew no mercy

Now the black masters of the skies fall
The battlefield cold and the chill of the corpse
Full of the intoxication of battle and the hatred of deceit
They gnaw without honor on the rotten food of war

Until the end of time