Текст и перевод песни Fred Åkerström - Den gamle skärsliparen

Den gamle skärsliparen

Så börjar åter den långa vägen
Och du är laddad, min gamla sko
Och jag har skurit en flöjt i sälgen
Här ner vid strömmen i Örebro
Jag går mot Hallsberg med kurs på Laxå
Och glömde midvinterns svält och nöd
Jag slipar knivar, jag slipar saxar
Jag slipar solsken och dagligt bröd

Var är min ungdom, ja säg vad är den?
Men den var fin, jag var fri och lös
Jag sov i lador, jag sov i diken
Jag sov hos byfogdens yngsta tös
Först var hon livrädd, men sedan drack jag
All vårens doft utur hennes sköt
Sen slipt jag knivar, sen slipt jag saxar
Sen slipt jag solsken och dagligt bröd

Men annars är jag Skärslipar-Lundman
Som krusar folk där jag krusat förr
En stackars sate som klipper hundar
Och bonden reglar för mig sin dörr
Han lever ofarligt för hans lycka
Den sitter trygg i ett stort fat gröt
Jag slipar knivar så får jag smycka
Mitt liv med solsken och dagligt bröd

En gång var brännvinet var mans äga
Ty det var billigt och därför gott
Och malört dofta längs alla vägar
Och gav fin smak åt en finkelpott
Tjo spelemän, hej ni glada laxar!
Er söp jag ständigt från vett och sans
Och slipte knivar, och slipte saxar
Och tog er kvinna när det var dans

Ni som har plikter kan säkert döma
En skit som inte betalar skatt
Men jag gör dikter och jag får drömmar
Ty jag är ett med den ljusa natt
Må stora diktare stöddigt kraxa
Jag vet bland dem är jag blott en fjant
Som slipar knivar och slipar saxar
Och hycklar rörd för en kopparslant

Var är ni nu alla ni jag kände
Var mullig piga, var mager dräng?
Nån fick väl slut på sitt livs elände
Nån går och dras med sin brustna sträng
Men jag finns ännu ibland de raska
Mitt hår är vitt men min käft är röd
Jag slipar knivar, jag slipar saxar
Jag slipar solsken och dagligt bröd

Och länge ännu så vill jag leva
I morronkyla och aftonglöd
Min slipsten har jag, den kan jag veva
Samt hålla näsan försvarligt röd
Jag går mot Hallsberg med kurs på Laxå
Och glömmer midvinterns svält och nöd
Jag slipar knivar, jag slipar saxar
Jag slipar solsken och dagligt bröd

The Old Knife Grinder

So begins again the long road
And you are charged, my old shoe
And I have cut a flute in the willow
Here down by the stream in Örebro
I go towards Hallsberg bound for Laxå
And forget midwinter's hunger and need
I sharpen knives, I sharpen scissors
I sharpen sunshine and daily bread

Where is my youth, say what is it?
But it was fine, I was free and loose
I slept in barns, I slept in ditches
I slept with the bailiff's youngest daughter
At first she was terrified, but then I drank
All the spring fragrance from her sheath
Then I ground knives, then I ground scissors
Then I ground sunshine and daily bread

But otherwise I am Knife Grinder Lundman
Who annoys people where I annoyed before
A poor devil who clips dogs
And the farmer bolts his door for me
He lives safely for his happiness
It sits safe in a large bowl of porridge
I sharpen knives so I can adorn
My life with sunshine and daily bread

Once upon a time brandy was every man's property
Because it was cheap and therefore good
And wormwood smelled along all the roads
And gave fine taste to a schnapps pot
Hurrah musicians, hello you happy salmon!
I constantly drank you from your wit and reason
And ground knives, and ground scissors
And took your wife when it was the dance

You who have duties may surely condemn
A shit who does not pay taxes
But I make poems and I have dreams
For I am one with the bright night
May great poets proudly croak
I know among them I am just a fool
Who grinds knives and grinds scissors
And hypocritically cries for a copper coin

Where are you now, all you I knew
Where plump maid, where skinny farmhand?
Did someone finally put an end to their life's misery?
Does someone go and struggle with their broken string?
But I am still among the quick
My hair is white but my mouth is red
I sharpen knives, I sharpen scissors
I sharpen sunshine and daily bread

And for a long time yet I want to live
In morning cold and evening glow
I have my grindstone, I can turn it
And keep my nose quite red
I go towards Hallsberg bound for Laxå
And forget midwinter's hunger and need
I sharpen knives, I sharpen scissors
I sharpen sunshine and daily bread