Текст и перевод песни Fred Åkerström - Se Movitz, vi står du och gråter

Se Movitz, vi står du och gråter

Se Movitz, vi står du och gråter
Så blodig och svullen och stinn?
Dörrn up, nå välkommen nu åter!
Si här har du farstun, stig in!
Än leva ju dina patroner;
Förglöm den förtret du har rönt!
Pong pongtuli pongtuli. Skönt
Du slår dina toner.

Gutår på en halvpart, min broder;
Se här tag en sup, räck ut hand!
Vårt brännvin med guld och klenoder
Förgyller båd' tunga och tand.
Men har du ej feber? — Vad mera? —
Då är en sup finkel ej sunt! -
Pong pongtuli pongtuli. strunt!
Er lagom mockera!

Är ögat utslagit? — Åh, inte!
Lät plåstret få sitta, din hund! —
Minns du hur jag sist dig påminte
Om slagsmålet på Gröna Lund? —
Förstör nu den varma kristallen;
Ge supen, ge hit eller slåss! —
Pong pongtuli pongtuli. Tross!
Jag slår dig i skallen.

Det plägar ens oro ju lätta
Att öppna sitt hjärta en vän;
Sätt på dig peruken, berätta
Varför du blev sparkad i änd'.
Kund' du dig då inte försvara
Men fumla och slogs som en so? —
Pong pongtuli pontuli. Jo,
Det skall jag förklara.

Den tjugu och åttonde juli
I år, om jag minns, eller hur?
Den dagen var klart, stundom muli'
Med regn ur en blixtrande skur.
Det var, om jag drar mig till sinnes,
Den tjugu och femte. — Nå säj! —
Nej, ve den som minnes.

Likgott, om en afton jag råka
En nymf med ett hängande flor;
Jag börja med henne att språka,
Fick veta prcist var hon bor;
Gränd heter — tyst, lät mig fundera —
Precist Göran Helsinges gränd;
Pong pontuli pongtuli. Känd,
Jag säger ej mera.

Jag bar just fiolen på ryggen,
Gick efter och halta och skalv;
Med floret i ögat för myggen
Min skönhet slank in i ett valv.
Men just i detsamma hon stanna,
Vips kom där en långbent drabant;
Pong pongtuli pongtuli. Sant!
Han svor och förbanna.

Han ropte: Släpp nymfen! Jag släppte,
Och lustigt en örfil fick jag.
Din hund, knäpp på strängen! Jag knäppte;
Da capo på truten ett slag.
Emellertid stod han och spjärna
Med handen i kjortel och barm.
Pong pongtuli pongtuli. Harm
I huvud och hjärna!

Allt måste jag spela och brumma,
Och gå med fiolen patrull;
Men hur jag på strängarna tumma,
Sprang kvinten och jag föll omkull.
Fan fari den blågula draken!
Ge mig nu en sup eller två!
Pong pongtuli pongtuli. Nå,
Nu känner du saken.

Min skönhet han straxt sig tillägna,
Birfilare kalla han mig;
Och örfilar hagla och regna
Och smattra som kulor i krig.
Revanche, han ropte, kanalje!
Där har du för kvinten som sprang,
Pong pongtuli pongtuli. Klang!
Tvi sådan batalje!

See Movitz, where do you stand and weep

See Movitz, where do you stand and weep
So bloody and swollen and stiff?
Door up, oh welcome back!
Here you have the hall, step in!
Your patrons still live;
Forget the misery you have experienced!
Plinkety plinkety. It's nice
You hit your notes.

Guitar on a half share, my dear friend;
Here, take a sip, reach out your hand!
Our brandy with gold and gems
Gilded both tongue and tooth.
But don't you have a fever? — What else? —
Then a good sip is not healthy! -
Plinkety plinkety. Nonsense!
You mock your moderation!

Is your eye knocked out? — Oh no!
Let the patch sit, you dog! —
Do you remember how I last reminded you
About the fight at Gröna Lund? —
First destroy the warm crystal;
Give me the drink, give it here or fight! —
Plinkety plinkety. Defiance!
I'll hit you in the skull.

It usually relieves one's anxiety
To open your heart to a friend;
Put on your wig, tell me
Why you were kicked in the end.
Couldn't you defend yourself
But fumble and fight like a pig? —
Plinkety plinkety. Yes,
I shall explain.

On the twenty-eighth of July
This year, if I remember correctly, isn't it?
That day was clear, sometimes cloudy
With torrential rain from a scorching sky.
It was, if I recall correctly,
The twenty-fifth. — Oh, say! —
No, woe to him who remembers.

No matter what, one evening I met
A nymph with a hanging veil;
I started talking to her,
Found out exactly where she lives;
Alley is called — hush, let me think —
Exactly Göran Helsing's Alley;
Plinkety plinkety. Known,
I say no more.

I just carried the fiddle on my back,
Walked after, limping and shivering;
With the veil in my eye for the mosquitoes
My beauty slipped into a vault.
But just as she stopped,
There came a long-legged drabant;
Plinkety plinkety. True!
He swore and cursed.

He shouted: Let go of the nymph! I let go,
And comically I got a slap in the face.
You dog, pluck on the string! I plucked;
Da capo on the mouth a blow.
Meanwhile he stood and resisted
With his hand in his bodice and bosom.
Plinkety plinkety. Anger
In head and brain!

I had to play and hum everything,
And walk patrol with the fiddle;
But how I fumble on the strings,
The fifth sprang and I fell over.
The devil take the blue and yellow dragon!
Give me a drink or two now!
Plinkety plinkety. Well,
Now you know the thing.

My beauty he immediately took for himself,
He called me a fiddle player;
And slaps hail and rain
And rattle like bullets in war.
Revenge, he shouted, rascal!
There you have for the fifth that sprang,
Plinkety plinkety. Clang!
Fie on such a battle!