Текст и перевод песни Freddie Wadling - Sjuttonde Balladen

Sjuttonde Balladen

Det kostar på att hålla fred, Gud vet,
Men den som tigger mig att jag skall sjunga.
Och smickrar mig inför en almänhet,
Men mördar mig i lönndom med sin tunga.
Det kostar på att dricka av hans vin
Med tvekan fattar jag det fyllda glaset.
Han skryter med att han betalt kalaset
Och kallar mig i bakryggen för ett svin.
Men jag har råd du gammle lurifax
Och Ni, min nådiga med allt ert pladder.
Se jag har råd att sjunga för er strax.
Med poesi besvarar jag ert sladder.
Med gudar dricker jag för edert väl
Och lockar fredens ängel ner i gruset.
Sen jag bevisat vem som tålde ruset
Och sagt er sanningen och frälst min själ.
För sanningen gör gott och det är sant,
Att om i detta land man bryter seden.
Och inte ständigt kacklar likadant,
Som alla andra kycklingar i reden.
Men går sin egen väg med stort besvär,
Förgäter fullheten för allt det sköna,
Då kacklar alltid någon gammal höna,
Om hur förfärligt lättsinnig man är.
Men kacklar ni imorgon just idag?
När jag har ordet vill jag hellre gala.
Kuckeliku mitt herrskap, till behag
För er har jag satt livet på det hala.
Tänk mer på glädjen än på gods och guld,
För något skall fördriva tråkigheten
Om ryktet då jag skall till evigheten,
Att jag har sjungit för att jag var full.
Jag står här ensam fast i lustigt lag.
Nåväl med rätt ty själv min väg jag väljer.
Och målet ser jag tydligt dag från dag.
Långt bortom dessa flaskor och buteljer.
Och just vid dessa silversträngars drill,
En röst mig nås som hörs blott av poeter.
Jag glömmer därvid alla små förtreter
Och dricker stolt, min ädla sångmö till.

The Seventeenth Ballad

Peace is precious, as God knows,
Yet he who begs me to sing
And flatters me before the world
Will murder me in secret with his tongue.
I hesitate to drink his wine
As I take the brimming glass;
He boasts that he has paid the bill,
But calls me a pig behind my back.
But I can afford it, you old rogue,
And you, my gracious lady, with all your platitudes;
You see, I can afford to sing for you right now;
I will answer your gossip with poetry.
I drink to your health with the gods,
And bring the angel of peace down to the dust;
Then I have proven who can handle his drink,
And told you the truth and saved my soul.
For the truth is good and it is true
That if a person breaks with custom in this country
And does not constantly cackle the same thing
As all the other chickens in the coop,
But goes his own way with great difficulty,
Forgetting excess for all that is beautiful,
Then some old hen will always cackle
About how terribly reckless he is.
But will you cackle tomorrow, or just today?
When I have the floor, I would rather crow.
Cock-a-doodle-doo, my lords and ladies, to please you
I have risked my life on the slippery slope.
Think more of joy than of goods and gold,
For something must dispel boredom
If rumor has it, when I go to eternity,
That I sang because I was drunk.
I stand here alone, though in merry company;
Well, rightly so, for I choose my own path,
And I see the goal clearly from day to day:
Far beyond these bottles and decanters.
And just at the trill of these silver strings,
A voice reaches me that is heard only by poets.
I forget all my petty troubles there
And drink proudly to my noble muse.