Текст и перевод песни Fredrik Jonsson - Sista andetag

Sista andetag

Det var nåt med himmelen
Dom där nätterna jag satt på balkongen
Det var nåt med molnen
Nånting dom gjorde, hur dom var formade
Jag satt med svalt, vitt vin
O skrev brev efter brev
Natten så stilla o fin
Bara molnen som sakta drev

Med dig tystnade en tid
En era ner i jorden strax bredvid

Hann du klart?
Innan natten tog din dag
O du drog ett andetag
Ett sista andetag

Ta hand om vår lilla vilda vän
På andra sidan horisonten
Vi saknar den där blicken
Han var en blomma genom asfalten
Han var värmen vi behövde här
I denna kalla, karga värld
En son, en bästa vän, en bror
Så liten, så stor

Nu ligger gatan tyst igen
Som den gjorde innan du kom, vild o yster

Du hann aldrig klart
Innan natten tog din dag
O du drog ett andetag
Ett sista andetag

Inte mer än det
Skiljer en stund från en evighet
Ett hjärta slutar slå, ögon sluts, det blir tyst o vi vet
Det är över nu

Jag har börjat tvivla ibland
På nåt långt bortom fjärran land
Jag har stundtals slutat tro
På en sista plats där vi ska bo
Men så vänder jag blicken
Upp mot den mäktiga himmelen
O vet att ni är där
O att vi en gång ska ses igen

Att vi än en gång ska känna
Värmen från varandras händer

Då är allting klart
O natten tar min dag
O jag drar ett andetag
Ett sista andetag

Last Breath

There was something about the sky,
Those nights I sat on the balcony,
There was something about the clouds,
Something they did, the way they were shaped.
I sat with chilled, white wine,
And wrote letter after letter.
The night so still and beautiful,
Only the clouds drifting slowly by.

With you, an era fell silent,
An epoch straight into the earth beside.

Did you finish?
Before the night took your day?
And you took a breath,
One last breath.

Take care of our little wild friend,
On the other side of the horizon.
We miss that look
He was a flower through the asphalt,
He was the warmth we needed here,
In this cold, barren world.
A son, a best friend, a brother,
So small, so big.

Now the street is silent again,
Like it was before you came, wild and boisterous.

You never finished
Before the night took your day
And you took a breath,
One last breath.

No more than that,
Separates a moment from eternity.
A heart stops beating, eyes close, it goes quiet and we know
It's over now.

I have begun to doubt sometimes,
In something far beyond a distant land.
I have occasionally stopped believing,
In a final place where we will live.
But then I turn my gaze
Up to the mighty sky
And know that you are there
And that someday we will meet again.

That we will once again feel
The warmth of each other's hands.

Then everything will be clear,
And the night will take my day
And I will take a breath,
One last breath.