Текст и перевод песни Hel - Den feges lögn

Den feges lögn

Du ser dig själv i en grav, bara nakna andetag
Saknar luft, en andedräkt, har alltid varit lika svag
Ser din sorg, du flyr din eld. Blundar kallt men ser ändå
Från hjältars röst hörs ingenting, varför är det alltid så?

Ingenting är som förut, ingen början inget slut
Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut
Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger
Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker

Du viskar till dig själv i smyg att aldrig kasta av din sköld
Medan lögner håller stånd värms blodet upp att hålla köld
Medan ögon ser en dröm, håller kylan luften kall
Allt omkring som bar ditt namn, obevekligt går mot sitt fall

Ingenting är som förut, ingen början inget slut
Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut
Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger
Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker

Du ser dig själv i en grav, bara nakna andetag
Saknar luft, en andedräkt, har alltid varit lika svag
Ser din sorg, du flyr din eld. Blundar kallt men ser ändå
Från hjältars röst hörs ingenting, varför är det alltid så?

Ingenting är som förut, ingen början inget slut
Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut
Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger
Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker

Ingenting är som förut, ingen början inget slut
Du söker svar fast du redan vet den väg du går tar dig aldrig ut
Du flyr en värld som bara ler åt den som tar men aldrig ger
Tårar döljs i anletsdrag lika falskt som det som sker.

The Lie That Sweeps By

You see yourself in a grave, with only naked breaths,
Lacking air, a single gasp, have always been as weak.
See your sadness, you flee your fire. Close your eyes coldly but still see.
From the hero's voice, you hear nothing. Why is it always like this?

Nothing is as it was, no beginning and no end,
You seek answers though you already know the path you tread will never lead you out.
You flee a world that only smiles at the taker but never gives.
Tears are hidden in features as false as what transpires.

You whisper secretly to yourself never to cast off your shield,
While lies stand firm, the blood warms to bear the cold.
While eyes see a dream, the coldness keeps the air frigid.
All that once bore your name, relentlessly moves toward its fall.

Nothing is as it was, no beginning and no end,
You seek answers though you already know the path you tread will never lead you out.
You flee a world that only smiles at the taker but never gives.
Tears are hidden in features as false as what transpires.

You see yourself in a grave, with only naked breaths,
Lacking air, a single gasp, have always been as weak.
See your sadness, you flee your fire. Close your eyes coldly but still see.
From the hero's voice, you hear nothing. Why is it always like this?

Nothing is as it was, no beginning and no end,
You seek answers though you already know the path you tread will never lead you out.
You flee a world that only smiles at the taker but never gives.
Tears are hidden in features as false as what transpires.

Nothing is as it was, no beginning and no end,
You seek answers though you already know the path you tread will never lead you out.
You flee a world that only smiles at the taker but never gives.
Tears are hidden in features as false as what transpires.