Текст и перевод песни Hel - Vi sålde våra hemman

Vi sålde våra hemman

Vi tänkte att förljuva det sista livets slut,
Liksom att komma längre, än Herren stakat ut.
Vi reste ifrån Sverige med något övermod,
Vi kände ej det öde därute förestod.

Vi sålde våra hemman och gav oss sedan ut,
Som fågeln bortflyger när sommaren är slut.
Han kommer ändock åter när våren skrider fram,
Men vi får aldrig skåda vårt kära fosterland.

Det talas och det skrytes: "Här skall ni må så väl,
Här skall er intet fattas till kropp ej heller själ".
Men man fick snart nog finna, hur man bedragen var,
När hungern börjar komma, som ej ens livet spar.

Vi sålde våra hemman och gav oss sedan ut,
Som fågeln bortflyger när sommaren är slut.
Han kommer ändock åter när våren skrider fram,
Men vi får aldrig skåda vårt kära fosterland.

Och när vi hade seglat en vecka eller två,
Ett mörker däcket höljde och bredde sig därpå;
Ej se varann vi kunde, knappt andas eller gå.
Det var en gruvlig plåga för stora och för små.

Vi sålde våra hemman och gav oss sedan ut,
Som fågeln bortflyger när sommaren är slut.
Han kommer ändock åter när våren skrider fram,
Men vi får aldrig skåda vårt kära fosterland.

En fader måste bära sitt barn på däck till slut,
Och det från skeppet kasta i vida havet ut.
Det måtte säkert tagit hans sinne ganska svårt.
Ty döden genast klappade på fadershjärtat slut.

Vi sålde våra hemman och gav oss sedan ut,
Som fågeln bortflyger när sommaren är slut.
Han kommer ändock åter när våren skrider fram,
Men vi får aldrig skåda vårt kära fosterland.

Nej vi får aldrig skåda vårt kära fosterland.

We Sold Our Homes

We thought to sweeten the last end of life,
As if to come farther, than the Lord has staked out.
We left Sweden with some arrogance,
We did not know the fate that awaited us.

We sold our homes and then went out,
Like the bird that flies away when summer is over.
He will come back again when spring comes,
But we will never see our dear homeland again.

It is said and boasted: "Here you shall be so well,
Here you shall not lack anything for body or soul".
But one soon enough finds out how one was deceived,
When hunger begins to come, which does not spare even life.

We sold our homes and then went out,
Like the bird that flies away when summer is over.
He will come back again when spring comes,
But we will never see our dear homeland again.

And when we had sailed for a week or two,
A darkness covered the deck and spread;
We could not see each other, barely breathe or walk.
It was a terrible torment for young and old.

We sold our homes and then went out,
Like the bird that flies away when summer is over.
He will come back again when spring comes,
But we will never see our dear homeland again.

A father had to carry his child to the deck at the end,
And throw it into the wide ocean.
It must have been hard on his mind.
For death immediately knocked on the father's heart.

We sold our homes and then went out,
Like the bird that flies away when summer is over.
He will come back again when spring comes,
But we will never see our dear homeland again.

No, we will never see our dear homeland again.