Текст и перевод песни HEL - Vilddjursjakt

Vilddjursjakt

Mot en nattsvart himmel tändes en bål
Skallgång tätnar av glimmande stål
Inombords nåt som inte vill dö
Dömd till att brinna vid svartaste sjö

Vilddjurs vrede smärtar ben
Den utan syns på den förste sten
Fast gammal man ger ingen tröst
Eld och lågor släcker törst

Vore min hand så fri och stark
Så föll den förste sten mot mark
Men bunden är min tro och nåd
Den första stenen alltför hård

Ur törstande sång kom en första stöt
Synen skymd utav blodet blöt
O fader se din sargade son
Från vilddjurs vrede vill långt härifrån

Förlåt mina synder men hungrig gått
Ett gammalt bröd är mitt enda brott
Någon piskar slår strör salt i sår
O fader lindra det straff jag får

Det smärtar ont att inte levande gå
Vill sona mitt brott med leva ändå
Min rätt till liv vill jag slå vakt
Men har blivit'snärjd i en vilddjursjakt

Hunting the Beast

A bonfire lights up against a pitch-black sky
The hunt draws near as steel gleams bright
Something within me refuses to die
Condemned to burn by the darkest lake

The beast's wrath pains my bones
Its presence unseen, marked by the first stone
An ancient man's comfort provides no solace
Fire and flames quench my thirst

If only my hand were free and strong
I would hurl the first stone to the ground
But my faith and grace are bound
The first stone a burden too hard

A thirsty plea, a desperate cry
My vision blurred by bloodshot eyes
Oh, father, see your wounded son
Far from the beast's wrath, where I long to run

Forgive my sins, though hunger drove me
An old loaf of bread, my only crime
A whip cracks, salt poured into wounds
Oh, father, ease the punishment I'm bound

Excruciating pain to be denied life
I seek redemption, to live despite
My right to life, I will defend
But ensnared in a beast's hunt, my end