Текст и перевод песни Hoola Bandoola Band - Victor Jara

Victor Jara

Det finns många som gör konster och krumsprång
För de som har makten
Och det finns många som fjäskar för smulor
Ifrån de härskandes bord
Men du valde din väg, du sjöng för de många
Och du struntade i de mäktigas löften
Och de härskandes hot
Ja, Victor Jara, du gav ord
Åt de fängslades längtan till frihet
Och åt de plågades tro på en framtid
Där bara folken har makt
Och du gav styrka och mod
Åt de förtrampades drömmar
Men mot de rika och få
Sjöng du ut ditt förakt

Men om framtiden är som ett träd
Vi har planterat i jorden
Och ifall friheten är
Som den sprödaste, sköraste ros
Måste vi väpna oss väl
För att försvara det svaga
Vi måste värna det mot de som vill krossa
Det som spirar och gror
De förtvivlade säger
Att döden är lika för alla
Men det är väl sannare att säga att man kan dö
På samma sätt som man har levt
Och att dö för en förtjänst
Det väger lätt som en fjäder
Men att dö för sitt folk
Det väger tungt som en sten

Ja, Victor Jara, dina sånger ska eka
I gruvornas gångar
Och som fullmogna frukter ska de skördas
Ifrån plantagernas träd
Och som vajande säd ska de bölja över fälten
Och som fiskar i vattnet
Ska de fastna i fiskarnas nät
Ja, Victor Jara, Victor Jara
Dina sånger ska inte bli glömda
Från gitarr till gitarr ska de spridas
Över stad och land
De ska vagga oss till sömns
När våra nätter blir långa
De ska marschera med oss
När dagen är här

Victor Jara

Many are the ones who do tricks and kaper
For those who have the power
And many are the ones who flatter for crumbs
From the lords' tables
But you chose your way, you sang for the many
And you ignored the promises of the powerful
And the threats of the lords
Oh Victor Jara, you gave words
To the longing of the imprisoned for freedom
And to the belief of the tortured in a future
Where only the people have power
And you gave strength and courage
To the downtrodden's dreams
But to the rich and few
You sang out your contempt

But if the future is like a tree
We have planted in the earth
And if freedom is
Like the most delicate, fragile rose
We must arm ourselves well
To defend the weak
We must protect it from those who want to crush
What is sprouting and growing
The desperate say
That death is the same for all
But it is perhaps more truthful to say that one can die
In the same way that one has lived
And that to die for a cause
Weighs as light as a feather
But to die for your people
Weighs heavy as a stone

Oh Victor Jara, your songs will echo
In the mines' tunnels
And like ripened fruit they will be harvested
From the plantations' trees
And like waving wheat they will sway over the fields
And like fish in the water
They will get caught in the fishermen's nets
Oh Victor Jara, Victor Jara
Your songs will not be forgotten
From guitar to guitar they will be spread
Over town and country
They will lull us to sleep
When our nights get long
They will march with us
When the day is here